1. Stor seger för förnybar energi Efter fem månaders förhandlingar kom Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen till sist överens om det nya direktivet för förnybar energi. Direktivet … Läs mer om Tre stora klimatframgångar i EU
Jakop Dalunde
Europaparlamentariker för Miljöpartiet de gröna
Huvudmeny
Jakop på Facebook
Skriver på SVT Opinion om mitt arbete i EU-parlamentet för att göra det lättare att resa med tåg i Europa. Läs gärna!
TÅG SKA VARA DET SJÄLVKLARA VALET PÅ UTLANDSSEMESTERN
Samtidigt som klimathotet kräver att vi reser med tåg istället för flyg, så är det oftast både enklare och billigare att resa med flyg, särskilt utomlands.
Detta står i motsats till det som borde vara självklart, att det miljövänliga alltid ska vara billigare och enklare.
För att göra tågsemestern till Europa smidigare driver Miljöpartiet att SJ ska få i uppdrag att börja sälja resor till och från kontinenten.
Det måste bli lika lätt att boka en tågresa till exempelvis Paris, som det är att boka ett flyg dit.
Miljöpartiet driver även att alla tågbolag inom EU ska tvingas öppna upp sin tidtabellsinformation och biljettförsäljning.
Med öppna data kan resenärer och resebyråer mycket lättare se och jämföra olika tågresor, utifrån exempelvis vilket alternativ som är snabbast, bekvämast eller billigast. Båda dessa förändringar är rimliga och fullt möjliga att genomföra på kort sikt.
Intresset för att ta tåget till Europa ökar tydligt, vilket självklart – inte minst med tanke på klimathotet – ska uppmuntras. Nästa steg är att fler politiker ser ansvaret och möjligheten att ta bort de hinder som missgynnar tågresandet till Europa. Vidare driver Miljöpartiet att Trafikverket ska få i uppdrag att upphandla nattåg till Europa, exempelvis till Hamburg, Berlin, Bryssel och Paris.
För alla oss som då och då reser med nattåg är det tydligt vilken skillnad det är jämfört med flyget. Med nattåget vaknar man i stadens centrum utvilad, jämfört med flygets trängsel, stress, kontroller, köer och dyra resor till och från flygplatsen.
När nattågen Malmö–Stockholm var nedläggningshotade för några år sedan skrev DN-journalisten Niklas Orrenius en krönika om frågan, som utgick från ett citat:
”Ska ni flyga, eller resa som en gentleman?” (Bo Grandien).
Orrenius upplevelse av inrikesflyget; ”Jag försöker undvika att få syn på min spegelbild inne på toaletten på Bromma flygplats, men misslyckas. Hjälp. Vem är den där mannen med vetedegsansikte, nariga läppar och jagad blick? Och vad vill han mig?” ställdes mot hans bild av nåttåget; ”Ingen säkerhetskontroll, inga köer, inga väktare, inga tjutande metalldetektorer. I stället: krypa ner i en nybäddad säng, rulla iväg, somna. Framme nästa morgon, i tid för en morgonlöptur runt Kungsholmen innan arbetsdagen börjar.”.
Vi som kämpade för nattågens överlevnad 2014 vann, och sedan dessa har resorna med nattåg Malmö–Stockholm ökat med 100 procent.
Orrenius syn på nattåget sammanfattades i tre ord: effektivt, miljövänligt och människovärdigt.
Miljöpartiets tågpolitik kan sammanfattas i en mening: Tåget ska vara billigare än flyget och snabbare än bilen.
Den kraftiga ökningen av nattåg inom Sverige bevisar möjligheterna, och nästa steg är att denna utveckling går bortom Sveriges gräns.
Frågan 2018 är därmed ”Ska vi flyga, eller resa effektivt, miljövänligt och människovärdigt till Europa?” Miljöpartiets svar är tydligt.
Debattartikel: ”Tåg ska vara det självklara valet på utlandssemestern”
svt.se
”Den kraftiga ökningen av nattåg inom Sverige bevisar möjligheterna, och nästa steg är att denna utveckling går bortom Sveriges gräns”, skriver Jakop Dalunde (MP).
EUROPEISK KLIMATDIPLOMATI AVGÖRANDE FÖR ATT UPPNÅ PARISAVTALET
Parisavtalet kom till efter mycket intensivt och framgångsrikt diplomatiskt arbete från EU och flera andra länder och aktörer. Det var en seger för det internationella klimatarbetet men det viktigaste arbetet återstår fortfarande. EU måste nu lägga omfattande diplomatiska resurser på att se till att världen uppfyller de åtaganden vi kom överens om i Paris. En sådan exceptionell utmaning som klimathotet, bör medföra exceptionella insatser inom den europeiska utrikespolitiken.
I tisdags togs ett steg i rätt riktning. EU-parlamentet röstade för en resolution som jag förhandlat för den gröna partigruppens räkning, som syftar till att klimatdiplomati ska bli en huvudprioritering i EU:s utrikespolitiska arbete. Det har varit uppenbart för många av oss att EU:s klimatdiplomati måste professionaliseras, stärkas och bli mer samordnad. Nu skickar parlamentet en tydlig signal om att diplomatiska strategier bör upprättas i EU för en seriös och koordinerad insats i syfte att påverka omvärlden till snabb handling i klimatfrågan. EU-kommissionen och utrikestjänsten (EEAS) måste identifiera relevanta aktörer och bygga allianser med länder som kan spela en huvudroll i att ta arbetet till en högre nivå.
Vad innebär det att göra klimatet till en huvudprioritering i utrikespolitiken? Det kan möjligen låta en aning diffust, men innebär en hel del i praktiken. Ett exempel är att EU:s utrikesdelegationer bör stärkas upp med klimatexperter som enbart arbetar med klimatdiplomati i värdnationerna. Att lyfta upp klimatdiplomatin på den utrikespolitiska agendan kan dessutom ha stor effekt på andra nationers inställning i klimatarbetet. Vi har i tidigare klimatförhandlingar sett att det gjort stor skillnad när klimatfrågan hamnar på utrikes- och statsministernivå. Genom att ge frågan den här typen av tyngd i EU:s utrikesdelegationer kan vi ge klimatet en betydligt mer framskjuten roll inom internationella relationer.
Ett närliggande exempel på klimatförändringarnas påverkan på EU:s utrikespolitik är konflikten i Syrien som föregicks av flera års torka, vilket tvingade människor på landsbygden att flytta till städerna. Flera faktorer bidrog till den negativa utvecklingen i Syrien, men koncentrationen i städerna av fattiga unga män från rivaliserande grupper skapade förutsättningar för att inbördeskriget skulle bryta ut. För oss har det därför varit avgörande att se till att klimatperspektivet influerar samtliga delar av EU:s konfliktförebyggande arbete, migrations- och biståndspolitik för att bättre kunna hantera och förebygga de risker som klimatförändringarna medför. Det räcker inte bara att formulera detta i ord; detta måste vara en naturlig utgångspunkt vid behandling av dessa frågor. Istället för att främst diskutera klimatfrågan i relation till FN:s klimatkonferenser, behöver EU nu integrera klimatdimensionen i en stor del av sitt externa arbete.
Ett annat konkret sätt att visa att EU menar allvar i klimatfrågan är att frågan inkluderas i handelspolitiken. Vi är mycket nöjda med att parlamentets ställningstagande om att ratificering av Parisavtalet ska krävas för att EU ska skriva under handelsavtal med nya parter. Förhoppningsvis kan detta sätta press på andra länder, inte minst sedan den amerikanska administrationen hotat med att lämna Parisavtalet. Trumpadministrationen har inte gjort sig känd för att värna internationell handel, men om USA väljer att lämna avtalet kan ett sådant ställningstagande åtminstone hindra andra länder från att följa i USA:s fotspår.
Flera av de reformer som parlamentet nu lyckats samla en stor majoritet bakom kan bli avgörande i att uppnå Parisavtalet. EU kan inte ensamt lösa klimatfrågan och EU behöver en utrikespolitik som har ett strategiskt och seriöst förhållningssätt till klimatdiplomatin. Parlamentets beslut i tisdags var ett stort steg i rätt riktning mot en utrikespolitik som ger Parisavtalet den betydelse avtalet förtjänar.
Europeisk klimatdiplomati avgörande för att uppnå Parisavtalet
manskligsakerhet.se
DEBATT I tisdags röstade EU-parlamentet för en resolution som syftar till att klimatdiplomati ska bli en huvudprioritering i EU:s utrikespolitiska arbete. E
EN SEGER FÖR ETT FRITT INTERNET
Idag röstade EU-parlamentet om copyright-direktivet. Jag röstade nej, liksom en knapp majoritet av de övriga ledamöterna. Slutresultatet blev att 278 ledamöter röstade för förslaget, 31 avstod och 318 röstade emot. En viktig seger för ett fritt internet. Jag vill rikta ett stort tack till alla medborgare som engagerat sig, mejlat och ringt inför denna omröstning. Jag har som aldrig tidigare blivit kontaktad av privatpersoner som velat säga sin mening om förslaget, och som uttryckt sitt stöd för mitt ställningstagande mot direktivet. Ni gör verkligen skillnad!
Upphovsrätten måste anpassas till dagens digitala ekonomi. Det finns en problematik när plattformar som exempelvis Facebook och Google tar en allt större del av vinsten och att detta kan ske på bekostnad av de som skapar innehållet. Förslaget angriper därmed ett viktigt problem, men på ett alldeles för ingripande sätt. Kulturutövare och journalister ska få skäligt betalt när deras arbete sprids på internet, men det får inte ske till ett orimligt pris för yttrandefriheten.
Det är framförallt två artiklar i förslaget som jag tycker går utöver vad som är proportionerligt för att komma tillrätta med kulturutövarnas situation. Den första är Artikel 11 som innebär en avgift på vissa typer av länkar, vilket i grunden förändrar förutsättningarna för att dela nyhetsartiklar på nätet. Den andra problematiska skrivningen är Artikel 13 som öppnar upp för möjligheten att använda så kallade uppladdningsfilter för att hindra spridningen av upphovsrättsskyddat material.
Gemensamt för båda dessa skrivningar är att de är alltför ingripande ur ett yttrandefrihetsperspektiv och allvarligt skulle förändra möjligheterna att fritt dela information på internet. Samtidigt är jag ytterst tveksam till att det skulle förändra kulturutövarnas situation på något meningsfullt sätt. Snarare riskerar företagen att snedvrida konkurrensen till fördel för traditionella aktörer inom olika branscher.
Resultatet av dagens omröstning innebär att parlamentet får möjlighet att omarbeta förslaget. Vi i Miljöpartiet kommer att arbeta hårt för att artikel 11 och 13 i dess nuvarande form inte inkluderas i nästa version – ett öppet internet är en förutsättning för en välfungerande demokrati.