COP26 – 11 november. Vad har hänt idag?
Innan jag börjar med att försöka förklara vad som hänt idag vill jag börja med att gå igenom ett dokument som vi fick ta del av sent igår kväll, onsdagen den 10:e november. Då presenterade USA och Kina en gemensam överenskommelse om höjda klimatambitioner i närtid. Även om pappret inte innehöll särskilt mycket ny politik, är det intressant ur ett geopolitiskt perspektiv.
Går vi tillbaka bara några år skulle en liknande överenskommelse vara fullständigt otänkbar – länderna stod på helt olika sidor i klimatförhandlingarna. Xi Jinping deltog via länk på klimattoppmötet, vilket gjorde många besvikna, och förväntningarna på världens största utsläppare var stora. Ska de leva upp till löftet om att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader, som de var överens om tillsammans med övriga G20-länder.
Den frågan kan man inte svara på än. Det krävs betydligt mer. Men överenskommelsen med USA är ett steg i rätt riktning. Men vad var det egentligen de kommit överens om?
Jo, länderna är enade om att det är av yttersta vikt att stänga gapet och vända utsläppskurvan mellan nuvarande NDC:s (nationella åtgärdsplaner), och vad som krävs för att vara i linje med Parisavtalets temperaturmål (nämner dock inte 1,5-gradersmålet).
Därutöver lovar länderna att genomföra ytterligare åtgärder innan COP27 för att minska metangasutsläppen. Intressant är att det inte bara är från energisektorn, utan även från avfall och jordbruket – en kontrast till EU-kommissionens val att bara fokusera på energisektorn, som vi kommer se i förslaget som väntas komma i december. Man vill även påskynda övergången och utvecklingen till förnybar energi och andra “rena energilösningar”, vilket de facto tyvärr betyder satsningar på kärnkraft.
Länderna är även överens om behovet av att eliminera illegal skogsskövling och åtar sig att se över sin egen lagstiftning för att förbjuda import av illegalt skövlad skog. Därutöver har länderna i det gemensamma uttalandet åtagit sig att stänga utsläppsgapet genom att uppdatera sina långsiktiga strategier, inklusive sina NDC:s. Vad som är extra intressant från ett EU-perspektiv är att de planerar att presentera sina mål för 2030-2035 år 2025, samtidigt som EU har varit väldigt motvilligt inställda till just femåriga mål, även om man till slut enades om det. Det är efterlängtat att EU är för femåriga tidsramar.
Hur denna överenskommelse kommer att påverka de kommande förhandlingarna återstår att se. Men gesten är välkommen.
Andra nyheter från dagen.
Som varje morgon på COP inleds dagen med att surfa in på UNFCCC:s hemsida för att se vilka nya texter som presenterats av ordförandeskapet. Imorse fanns det där ett nytt utkast på belsut om långsiktig klimatfinansiering och låt mig gå igenom de stora stötestenarna som kvarstår.
I förslaget till COP-beslut återstår många så kallade [brackets], det är vad vi som följer klimattoppmötena brukar leta efter i texterna som publiceras. Det är de mest kontroversiella delarna av texterna som fortfarande förhandlas, och där parterna väljer mellan olika ord. Här är ett exempel från klimatfinansieringstexten på hur det kan se ut:
- 9. [Requests][Urges] developed country Parties to [continue][enhance and improve] their efforts to channel a substantial share of public climate [financial resources][funds] to adaptation activities and to strive to achieve a greater balance between finance for mitigation and finance for adaptation, recognizing the importance of adaptation finance [and the need for [at least][doubling] [quadrupling][significantly enhancing] adaptation finance], [with emphasis on] [including from] public and grant-based resources [on top of mitigation finance], in particular for developing countries that are particularly vulnerable to the adverse effects of climate change;
Som ni ser återstår fortfarande stor oenighet över ordvalen. Här handlar det om hur stor del av pengarna som går till klimatfinansiering som ska gå till klimatanpassningsåtgärder. Det står i kontrast till de pengar som går till att begränsa klimatförändringarna. Här driver länder, framförallt små ö-nationer som drabbas hårt av klimatförändringarna, att en betydligt större del av pengarna ska gå till klimatanpassning. För dem är klimatkrisen redan en del av vardagen.
För oss gröna är det uppenbart det behövs en balans i hur mycket pengar som ska gå till klimatanpassning, respektive lindring – men vad som är uppenbart är att andelen som går till klimatanpassning kraftigt måste öka. I EU-parlamentets resolution lyckades vi gröna, under ledning av min kollega Pär Holmgren, driva igenom att det även blev parlamentets officiella ståndpunkt. I förhandlingsrummen lyfts Sverige som ett positivt exempel, då vår klimatfinansieringspolitik ligger på ungefär 50/50, vilket är helt och hållet tack vare Miljöpartiets klimatfinansieringspolitik.
BOGA
Idag var det även en stor dag för steg mot utfasningen av det fossila. Danmark och Costa Rica har tillsammans inlett ett upprop för länder som vill avbryta all olje- och gasutvinning och prospektering. Idag presenterades äntligen listan på vilka länder som skrivit under uppropet, och därigenom åtagit sig att avbryta med all nyproduktion.
Det var med stolthet jag såg Per Bolund äntra scenen som en av medlemmarna i alliansen. Sverige kommer redan nästa år förbjuda fossil utvinning och prospektering för olja och gas från och med nästa år.
Länderna som är med i Beyond Oil and Gas Alliance.
Det är så klart väldigt bra att länder som Sverige, Frankrike och Irland skriver under uppropet. Frankrike, som tidigare iallafall, har kämpat för att gas ska inkluderas i taxonomin, lär nu få svårt att genomdriva det kravet om man ska vara en trovärdig part i alliansen.
Men alliansen är på det stora hela en besvikelse. Stora olje- och gasländer som Ryssland, Saudiarabien och USA saknas. Till och med värdlandet Storbritannien står utanför alliansen. Och Danmark, som är en av initiativtagarna, ska avbryta sin oljeproduktion först år 2050, utan planer på successiv utfasning.
Ingen utav världens största producenter ingår i alliansen. USA försöker framhäva sig själva som i framkant i klimatarbetet, men när det kommer till faktiska åtaganden lyser ambitionen med sin frånvaro. Detsamma gäller Ryssland. Detsamma gäller Kina. Vi kan bara hoppas att förhandlingarna innehåller betydligt starkare åtaganden från världens värsta utsläppare.
Kina och Indien vattnar ur COP26-förslag
22 länder, däribland Kina, Indien och Saudiarabien som går under smeknamnet “Like-Minded Developing Countries”(LMDC) gjorde idag ett gemensamt uttalande där de krävde att viktiga delar från det utkast som presenterades igår ska raderas. Det meddelade en talesperson från gruppen, Bolivias chefsförhandlare, idag. Styckena de vill radera handlar om att lindra klimatförändringarna genom att komma åt utsläppsminskningarna – och berör 1,5 gradersmålet och delen om att länderna ska uppdatera sina åtaganden till slutet av nästa år.
Uttalandet vittnar om vilka enorma splittringar som fortfarande finns mellan parterna och är en del av det förhandlingsspel som pågår.
Men som man brukar säga. Inget är klart, förrän allt är klart.