Efter succévalen: analys över den gröna vågen i Europa

Flera europeiska gröna partier gjorde den 14 oktober 2018 succéval. I Bayern, en av Tysklands mest välmående och folkrikaste delstater, fördubblade de Gröna sitt väljarstöd till 18 procent. I städer med mer än 100 000 invånare blev “Die Grünen” konsekvent det största partiet. I delstatshuvudstaden München fick vi exempelvis hela 31 procent av rösterna.

Våra framgångar är inte begränsade till Bayern. Stora gröna segrar gjordes även i Bryssels kommunval. I den belgiska huvudstaden blev de Gröna näst största parti, med succéresultat också i många grannkommuner. Vi gick även starkt framåt i Luxemburg där vi fick 15 procent av väljarstödet i riksdagsvalet. Sammantaget gjorde de Gröna sina bästa valresultat någonsin i både Bayern, Belgien och Luxemburg, vilket tyder på att det går en grön våg över Europa just nu.

Olika förutsättningar

De gröna partierna i Bayern, Belgien och Luxemburg gjorde alla succéval trots helt olika förutsättningar. I Bayern tappade konservativa CSU mycket på grund av deras hårdare linje i migrationsfrågan. Partiet tappade då mycket till invandringskritiska AfD, men faktiskt ännu mer till de Gröna som förespråkar en human och medmänsklig flyktingpolitik.

Medan migrationsfrågan verkar ha varit avgörande i Bayern, beror de Grönas framgång även mycket på naturskyddet, som blev en allt viktigare valfråga under sommaren. Kampen för att bevara den gammelskogen Hambacher Forst och stoppa den planerade kolgruvan där fick internationell uppmärksamhet. Bayerns Gröna har i sin valkampanj fokuserat mycket på att förhindra överexploatering av naturen, liksom på att stötta småbönder. Något som kanske förklarar varför de Grönas stöd ökade kraftigt också på landsbygden.

Ett liknande scenario ser vi i Bryssels kommunval. Även där har de Gröna ökat under hela mandatperioden. Viktiga frågor som vi tog upp där är att förbättra luftkvaliteten, minska trafikstockningar i staden och göra samhället mer inkluderande.

Kostar det att sitta i regering?

I både Bayern och många av Bryssels kommuner har de Gröna suttit i opposition. De Gröna i Luxemburg hade dock ett helt annat utgångsläge, då de har suttit i regering. Det finns många historiska exempel som pekar på att det kan kosta mycket för gröna partier att sitta i regering. Nyligen blev vi påminda om det faktumet hemma i Sverige.

Men så är inte fallet i Luxemburg. Medan de andra regeringspartierna tappade, lyckades de Gröna öka sitt väljarstöd från 10 till 15 procent. Det är den största ökningen bland samtliga partier i Luxemburgs riksdag. Tesen att det alltid kostar mycket för ett litet parti att sitta i regering stämmer därmed inte nödvändigtvis. De Gröna i Luxemburg visar att det är fullt möjligt att som minsta parti sitta i regering och göra sitt bästa valresultat någonsin. Detta sagt så är omständigheterna speciella i ett så litet land som Luxemburg.

Hemligheten bakom Luxemburgs framgång

Samtidigt, i landet med enligt FN världens bästa klimatpolitik, klarade Miljöpartiet knappt riksdagsspärren. Så vad är hemligheten bakom Luxemburgs framgång? För det första hade de gröna ministrarna relativt bra förutsättningar för att kunna få igenom mycket grön politik. I Luxemburg bestod den förra regeringen av de Gröna, liberala DP och socialistiska LSAP. Det lär vara lättare att kompromissa när regeringen består av två medelstora partier och ett litet grönt parti, än ett jättestort parti och ett litet parti som S och MP förra mandatperioden i Sverige.

I valrörelsen fokuserade partiet dessutom mycket på just de områden för vilka de hade ministerposter: miljö, lag och rättvisa, samt hållbar utveckling och infrastruktur. Under hela mandatperioden diskuterade partiet sina politiska förslag med medborgarna på så kallade ‘citizen meetings’. Det direkta engagemanget och nära kontakten med sina väljare är nyckeln till de Grönas höga förtroendesiffror.

En svår balansgång

En av de viktigaste orsakerna till de Grönas framgångar ligger dock i deras rykte. Efter fem år i regering har partiet visat sig vara regeringsdugligt, utan att förlora sin radikala sida. De har varit kompromissvilliga och hållit fast vid sina egna värderingar. Även om valanalysen inte är klar än, så tros det fantastiska valresultatet bero på det höga deltagandet av unga väljare som vill se radikal social- och klimatpolitik. Deras röster verkar vara anledningen till att både de Gröna gick framåt och att även Piratpartiet kom in i riksdagen för första gången.

Att behålla sin identitet som ett radikalt parti med god kontakt till sina gräsrötter har i en svensk kontext varit desto svårare. Att sitta i regering med landets största parti, som dessutom är villigt att vända kappan efter vinden i en rad centrala frågor, är inte det lättaste. Även om förutsättningarna har varit helt annorlunda i Sverige jämfört med i Luxemburg, Bryssel och Bayern, har vi mycket att lära av våra europeiska syskonpartier. Balansgången mellan att kompromissa och villkorslöst hålla fast vid vad man tycker är inte lätt, men de gröna succévalen i Europa visar på att det går att göra det med framgång.