Gästinlägg av Andreas Björklund, trainee med ansvar för transportfrågor
De senaste veckornas samhällsdebatt om flygets klimatpåverkan är varmt välkommen. Diskussionen har bidragit till att sprida medvetenhet om hur ohållbar den rådande utvecklingen inom flygsektorn är, men har också innehållit en rad missuppfattningar. Det är därför av yttersta vikt att vi tydliggör vad det är som gör flyget så skadligt för klimatet och hur vi kan skapa ett transportsystem som gör det möjligt att välja bort flyget till förmån för tåget.
Flygsektorns utsläpp ökar oroväckande snabbt. I EU ökade flygandet med 8% under 2016, samtidigt som Asiens flygande väntas öka mångfalt till följd av kontinentens växande medelklass. Även om allt fler svenskar flyger allt oftare stannade hela 97% av världens befolkning på marken förra året, vilket innebär en enorm potentiell global efterfrågeökning. Enligt IATA:s (International Air Transport Association) beräkningar kommer antalet flygpassagerare i världen fördubblas under de kommande 20 åren. I Sverige flyger vi mer per capita än de flesta länder och ur ett sådant perspektiv blir det förmätet att säga att vi kan fortsätta öka flygandet i Sverige samtidigt som vi vill att de globala utsläppen ska minska.
Flyget behöver idag inte skatta på varken utsläpp eller bränsle och slipper moms på utrikesresor, vilket skapar en orättvis fördel för flyget i konkurrensen med andra mer hållbara typer av transport. Ett sätt att uppnå en jämnare spelplan är genom EU:s utsläppshandelssystem (ETS), där flyget idag delvis ingår. Vi Gröna har varit mycket aktiva i att se till att utformningen av framtidens ETS ska vara så ambitiös som möjligt. I Europaparlamentet drev vi bland annat på för att taket för flygets utsläpp ska fortsätta att sänkas steg för steg. Vi drev också igenom att flygets undantagsperiod från ETS som hittills ständigt förlängts ska få ett fast slutdatum. Undantaget, som går under namnet “Stop the clock”, innebär att flyg till och från länder utanför EU i nuläget inte omfattas av utsläppshandelssystemet. För en mer utförlig genomgång av utsläppshandelns roll i flygsektorn, se det här inlägget från i somras. Priset på utsläppsrätter är tyvärr väldigt lågt idag och även om det kommer öka gradvis framöver krävs ytterligare åtgärder för att flyget ska bära sina egna miljökostnader. Därför är regeringens flygskatt ett väldigt viktigt instrument för att uppnå beteendeförändringar, vilket välkomnas av bland andra den internationellt erkände miljöprofessorn Johan Rockström.
Naturskyddsföreningen beräknade nyligen hur mycket en flygbiljett till några vanliga resmål skulle kosta – förutsatt att flygsektorn tvingades betala miljöskatter och moms på samma sätt som andra branscher. Eftersom flyget idag är undantaget koldioxidskatt, energiskatt och moms skulle priset på flygresor på en rättvis transportmarknad vara nästan dubbelt så högt, vilket tydliggör hur kraftigt dopad flygbranschen varit under lång tid. En fördubbling av priserna skulle ha väldigt positiva klimateffekter eftersom det skulle innebära ett förändrat konsumentbeteende och ett stopp för den ohållbara ökningen av flygresandet. En mer rättvisande kostnad för flygbiljetter skulle också skapa incitament för satsningar på klimatvänlig tågtransport.
En jämnare spelplan på transportmarknaden skulle dessutom inte bara ha positiva klimateffekter. En av de flitigast diskuterade EU-frågorna idag berör det budgetunderskott som kommer skapas efter att Storbritannien som nettobidragsgivare går ur EU, vilket tvingar EU att antingen skära ned på viktiga budgetposter eller hitta nya former av intäkter. Miljöorganisationen Transport & Environment kom nyligen med ett intressant förslag på hur budgetunderskottet efter brexit kan hanteras utan att skära ned på bland annat forskning, innovation och regionalt stöd för omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. Om alla EU-länder kan enas om en moms på 15% på flygresor inom EU skulle nästan hela underskottet täckas. Detsamma gäller med antingen en bränsleskatt som motsvarar EU:s miniminivåer för diesel eller en utsläppsskatt.
Ytterligare en positiv effekt av att flyget betalar för sina utsläpp är att ett incitament för grön innovation inom flygsektorn skapas. I flygdebatten har en borgerlig tankevurpa fått stor uppmärksamhet där det påstås att vi måste flyga mer för att flygbolagen ska få ekonomiska möjligheter till innovation. Påståendet är förstås befängt. I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 90-talet, men innovationen har uteblivit. Samtidigt presenterar Annie Lööf en helt verklighetsfrånvänd tilltro till biobränslets potential att tillåta ytterligare ökat flygande. Enligt forskare på KTH blir klimatpåverkan från svenskars ökande flygresande densamma med 100% biobränsle år 2030 som år 2017 utan inblandat biobränsle i tanken. Centerpartiets önskan om att kanske kunna nå en femtioprocentig inblandning av biobränsle är därför föga imponerande. Till detta kan tilläggas att den så kallade höghöjdseffekten gör utsläppen från flyget skadligare än de från vägtransporter, även när de kommer från biobränsle. Att utsläppen sker 10 000 meter över havet medför enligt Naturvårdsverket att den negativa klimateffekten fördubblas jämfört med om de skett på marknivå. Ändå är det bara Miljöpartiet och Vänsterns riksdagsledamöter som enhälligt lyssnar till forskningsresultaten och anser att vi måste flyga mindre, vilket framgick i en enkät från Svenska Dagbladet. I princip hela Alliansen lever i antingen en biodrivmedelsutopi eller i total förnekelse.
Vi ser gärna en fortsatt utveckling av biodrivmedel och kommer med spänning följa den utredning som leds av Maria Wetterstrand som ska analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen kan främjas för att minska utsläppen. Centerpartiet är inte ensamt om att prata om biodrivmedel till flyg; redan 2011 lade MP en motion som lyfte frågan och pekade på såväl biodrivmedlets potential som dess begränsningar. Utvecklingen av biodrivmedel till flyg har däremot gått väldigt långsamt och kräver tid vi inte har. Målsättningen på EU-nivå är idag att nå en 40-procentig användning av hållbara bränslen till 2050 – alltså om 30 år. Detta kan jämföras med de tre år som UN Environment Program uppskattar att vi har på oss att drastiskt sänka våra utsläpp innan det blir för sent att uppnå Parisavtalets målsättning att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Teknologiska framsteg vad gäller biobränsle till flygplan är jättebra som en långsiktig klimatinsats, men de är långt ifrån den heltäckande lösning som Centern vill få dem att framstå som. Det tål att upprepas: klimatet kan inte vänta.
Innovation sporras inte av att envist gå i samma gamla spår. Innovation sporras av styrmedel såsom handeln med utsläppsrätter, beskattning av utsläppsintensiva färdsätt och genom klimatmedvetna konsumenter. För att skapa en stark konsumentkraft som kan skapa incitament för innovation krävs däremot ett rimligt alternativ på marknaden. Därför måste tåget inte bara kunna konkurrera om pris, utan även i termer av snabbhet, pålitlighet och komfort. Skattepengar måste börja gå till att bygga ut och förbättra järnvägsinfrastrukturen istället för flygplatser. En konkurrenskraftig järnväg är en otroligt viktig del i våra miljö- och klimatmål, men också för en positiv utveckling av Sveriges attraktionskraft och arbetsmarknad. Riksrevisionen befarar att Sverige i nuläget inte kommer nå EU:s gemensamma infrastrukturmålsättningar, vilket måste åtgärdas i form av en utbyggnad av stomnätet och satsningar på höghastighetståg.
Redan idag finns exempel runtom i världen där höghastighetståg kan konkurrera ut flyget när järnvägsinfrastrukturen prioriteras, bland annat i Kina och Japan. Att ta tåget mellan Paris och London är dessutom både snabbare och billigare än flyget om man räknar med incheckningstider och transport till stadskärnan från flygplatsen. Tåget anses nu kunna konkurrera tidsmässigt på sträckor upp till 100 mil där det finns höghastighetsbanor, och med ständigt förbättrad teknologi kan den gränsen höjas ännu mer. När den nya direkta höghastighetssträckan mellan London och Amsterdam öppnar i april utsätts Europas näst mest trafikerade flygsträcka för välbehövlig, klimatvänlig konkurrens. Det väntas nu bara ta mellan tre och fyra timmar att åka tåg mellan huvudstäderna – ett närliggande exempel på att investeringar i höghastighetståg kan vara konkurrenskraftiga.
Det måste även bli lättare för privatpersoner att välja tåget istället för flyget. Om vi ska kunna gå mot ett transportsystem utan utsläpp måste en större andel av resandet ske med tåg och då ska det vara lätt att boka resor med flera olika tågbolag. Tillgången till biljettförsäljning och tidtabeller för resor med olika bolag måste garanteras för att det ska bli lika lätt att boka en tågresa som en flygresa. Eftersom tågbolagen inte öppnar sina bokningssystem frivilligt måste vi få till tydliga krav på operatörerna att sälja sammanhängande resor, även över nationsgränser.
Ett suveränt klimatvänligt alternativ till flyget är nattåg. Du vaknar upp utvilad på resmålet, mitt i stan, utan att behöva vänta in bagage och transfer till centrum. Vi kämpar därför för fler och bättre nattågsförbindelser i hela EU. Passagerarrättigheterna måste också förbättras. Om det första tåget blir försenat måste man ha rätt till gratis ombokning av nästa tåg, även om det andra tåget drivs av en annan operatör. Det finns lyckligtvis många i Sverige som är väldigt klimatmedvetna – det gäller att vi ger dem möjligheten att göra klimatsmarta val.
Andreas Björklund
Trainee med ansvar för transportfrågor