Med röstsiffrorna 64 för bifall och 62 för avslag beslutade kongressen nyss att bifalla följande att-sats: ”Att mp inte kategoriskt utesluter regeringssamarbete eller liknande samarbete med något eller några av de nuvarande riksdagspartierna”.
Att ett samarbete med moderaterna var uteslutet beslutades för över ett år sen av förtroenderådet. Vår partiledning och våra språkrör har arbetat på den linjen sedan dess, för att stärka bilden av oss som ett trovärdigt parti. En bild som var kraftigt skadad efter 2002. Jag minns hur förbannad jag var efter att ha röstat på MP, men fick höra att man satt i samtal med högern om samarbete.
Utåt sett har vi nu ändrat kurs, se bara DNs väntade vinkling av det. Våra väljare riskerar nu bli osäkra huruvida vi kommer komma stötta S eller M. Och det är ju inte väljarna vi ska göra osäkra, utan S. Det hade vi kunnat göra på bättre vis. Bättre är då Ekots rapportering, som visar på den enighet som kongressen faktiskt visade upp i majoriteten av frågorna. Dock läser fler DN än ekot.
Alltså, det är snarare ett image-problem än ett politiskt problem. Det kommer enligt mig inte få några egentliga konsekvenser för politiken efter valet. Partiets linje är fortfarande att vi söker en rödgrön majoritet, och jag är fortfarande säker på att så kommer ske. Så tror även SFIs senaste undersökning.
Men faktum kvarstår att vi kommer få det svårare att övertyga väljarkåren att om man inte vill ha ett hårt, kallt och moderatstyrt Sverige, så är det MP man ska rösta på och inte S eller V.
Så denna brist på kategorisk uteslutning av M tillhör enligt mig kategorin Dumt.