Den här frågan ställer sig många just nu. I perioder har elpriset i södra Sverige varit så mycket som 40 gånger högre än elpriset i norra Sverige. För att förstå hur prisskillnaderna uppstår, så måste man förstå hur elmarknaden fungerar.
Ögonblicksbild, elpriset i Norden och i de fyra svenska elområdena 15.00 fredagen 2 september 2022. Pris angivet i euro per megawattimme (MWh)
På elmarknaden så sätts priset av den elproduktion som har högsta kostnaden. Detta brukar kallas för marginalprissättning.
Det kan jämföras med en auktion, där den billigaste elproduktion auktioneras ut först, och den dyraste sist eller inte alls. Eftersom vindkraften är billig, utan bränslekostnader och med låga underhållskostnader så säljs den elen i princip alltid när den producerats. Kärnkraften köps på marknaden i de volymer som överskrider vad vindkraften kan producera. Fossil el blir, tack vare EU:s utsläppshandel, bara lönsamt när efterfrågan är större än vad vind, vatten och kärnkraft kan producera. Detta är såklart en förenkling, och bland annat biobaserad kraftvärme och sol ingår också i mixen, men i grova drag är det så här energimarknaden fungerar.
Så fungerar prissättningen på energimarknaderna. Bildkälla: Solcellskollen
I praktiken fungerar det så att producenter varje dag meddelar hur mycket el de kommer producera sett över det kommande dygnet och vad priset blir. Elhandlare gör samma sak över hur mycket el de vill köpa och vad de är beredda att betala. När priset överensstämmer producerar energibolagen och levererar på prissignalen.
Detta får framförallt två effekter. Dels att kostnaden för att producera den sista elen som köps in är avgörande för hela prisbilden, eftersom att marknadspriset på el sätts därefter. Är det kärnkraft, så är det priset på kärnkraft som avgör elräkningen. Är det fossilgas, så är det den fossila gasen som sätter priset på elen i Europa. Dels innebär det att mer billig elproduktion – som vindkraft – gör oss mindre beroende av den dyraste elproduktionen då vi inte behöver lika mycket längre. Då blir det istället vindkraftselen som sätter marginalpriset och då sjunker kostnaderna rejält.
Självklart finns andra faktorer att ta hänsyn till som också påverkar priset. Exempelvis är inte marknaden perfekt. Dels finns stora överföringskostnader. Ju längre elen ska transporteras genom Europa, ju högre överföringskostnad och ju högre förlust. Dessutom finns fysiska begränsningar i överföringen. Ibland är till exempel både tillgången och efterfrågan på ren el från norra Sverige större än vad som kan föras över. Elledningarna är helt enkelt inte tillräckligt många och tillräckligt breda.
Här närmar vi oss pudelns kärna. Precis som jag beskrev i det första inlägget handlar det om tillgång och efterfrågan. Har vi mycket el, så sjunker priset. Är efterfrågan stor, så höjs priset. Och det är precis det här vi ser, men på regional nivå. I norra Sverige, där nästan all svensk vattenkraft och landbaserad vindkraft är placerad, så produceras den mesta av elen i Sverige. I södra Sverige, med våra fyra storstadsområden, merparten av vår befolkning och många industrier, så sker den absoluta majoriteten av elkonsumtionen.
Den här obalansen förstärktes såklart av att de två reaktorerna vid kärnkraftverket Barsebäck i Skåne avvecklades 1999 respektive 2005 samt att två reaktorer vid Ringhals i Halland stängdes 2019 respektive 2020. Men trots detta var det svenska elpriset fortsatt lågt under 2020 och 2021. Det var först när Ryssland började minska tillgången på fossilgas som priset började sticka iväg.
Men obalansen fanns där redan tidigare. Och ännu viktigare för konsumenterna, den hade inte behövt finnas där idag.
Energiforsk, samägt mellan de stora energibolagen och staten, har undersökt vad elpriset hade blivit med ytterligare 3,5 TWh havsbaserad vindkraft i södra Sverige respektive om de två reaktorerna vid Ringhals hade fortsatt producera el. Faktum är att bägge scenarierna ger ungefär samma resultat: Priset hade varit 35-50 procent lägre med mer vindkraftsproduktion i södra Sverige och 35-45 procent lägre om de två reaktorerna vid Ringhals funnits kvar. Svag fördel för vindkraften alltså. (Rapporten har flitigt använts i debatten av kärnkraftsvännerna för att visa på att bibehållen kärnkraftsproduktion hade resulterat i lägre elpris. Att mer utbyggd vindkraft hade gett samma eller bättre resultat har de inte varit lika pigga på att prata om).
Avgörande för prisbilden är alltså inte att behålla specifika kärnkraftsreaktorer, utan istället hur stor den totala elproduktionen är i södra Sverige. Återigen: Det är tillgång och efterfrågan som styr elpriset. Med ökad tillgång på el så hade vi sett ett lägre elpris.
Elpriset kommer dock sannolikt fortsätta vara högt i åtminstone de närmaste tre åren, eftersom att tempot på utbyggnaden av förnybart inte kommer möta upp den höga efterfrågan runt om i Europa. Dock innebär ökad förnybar elproduktion, särskilt i södra Sverige, att vi får bättre förutsättningar att successivt närma oss normala prisnivåer.
Men tillbaka till frågan det här blogginlägget försöker besvara. Om tillgång och efterfrågan styr, varför ser vi inte lokala prisvariationer? Sverige är sedan 2011 indelat i fyra elprisområden. Innan dess var hela landet en elmarknad, och vi såg samma elpris i hela Sverige. Detta fick dock kritik (framförallt av EU-kommissionen), eftersom det inte motsvarade verkligheten. Marginalerna blev väldigt stora för elbolag som hade många kunder i norra Sverige, och väsentligt mindre för elbolag med många kunder i södra Sverige. Dessutom sattes då priset i praktiken av situationen i södra Sverige. Medborgare i landets norra delar betalade ett artificiellt högt pris.
Lösningen blev att Svenska Kraftnät i november 2011 införde fyra elprisområden. Här sätts priset inom respektive elområde. Om produktionen i det egna elprisområdet inte räcker för att täcka efterfrågan så köps el in från intilliggande elprisområden (eller intilliggande länder). Vips har vi fått en prissättning som bättre motsvarar verkligheten.
Ett annat syfte med elprisområdena var att driva fram investeringar i elproduktion i södra Sverige. Eftersom att man förutsåg att priset skulle vara högre där, så skulle det också ge bättre betalt att bygga vindkraft i södra Sverige än i norra Sverige.
Trots det har detta inte hänt i någon större utsträckning. Tvärtom har utbyggnad av ny vindkraft varit större i norra Sverige än i södra Sverige. Det beror på två faktorer.
Dels har moderatstyrda kommuner inte minst i Skåne och Stockholm aktivt hindrat vindkraftsutbyggnaden där den har behövts som mest. Dels är det framförallt havsbaserad vindkraft som planerats i Stockholmsområdet, utanför Västkusten och utanför Skånes kust. Det är vindkraft som stött på byråkratiska problem, långa ansökningsprocesser och där anslutning till nätet försenats eller hindrats på grund av elnätets begränsningar (och för långsamma investeringar i elnätet).
Därför har inte vindkraften byggts ut i södra Sverige i den takt som hade varit ekonomiskt rationell och som dessutom vindkraftbolagen själva hade velat. De som drabbas av detta är konsumenterna i södra Sverige, som nu sitter med en högre elräkning än nödvändigt.
Vad händer då om vi tar bort elområdena, som vissa partier föreslagit i debatten? Ja, priset skulle bli högre i norra Sverige och lägre i södra Sverige. Men vi skulle också se att incitamentet i att bygga ny elproduktion i södra Sverige – där den förnybara energin behövs som mest – minskade något.
Elräkningen som många hushåll i södra Sverige drabbas av är en tung börda att bära och något jag som politiker brinner för att åtgärda. Men lösningen är inte avskaffade elprisområden. Lösningen är mer elproduktion i södra Sverige, vilket både skapar bättre balans i energisystemet och, precis som Energiforsks rapport visar, har potentialen att kraftigt sänka elpriserna i södra Sverige. Helt avskaffade elprisområden är därför ett dåligt förslag. Att däremot utveckla eller justera elprisområdena, som regeringen öppnat för, kan vara en bra idé beroende på utformning.
I Tyskland har de bara ett elprisområde, och där ser en tydligt hur detta skapar stora problem i elnätet. I Tyskland ligger de flesta industrierna i syd, medan den mesta förnybara elen produceras i norr. Detta betyder bland annat att de behöver överföra mängder av el långa sträckor, vilket både är extremt energi-ineffektivt, och oekonomiskt både för att det kostar att tappa energin längst vägen och det kostar att bygga ut elledningar som klarar sådan massiv överföring av ström. Marknaden tar då heller inte i akt överföringskostnader eller trängsel på elledningarna, vilket skapar problem. Befolkningen i norr får även hantera artificiellt höga elpriser trots att energi produceras i deras närhet, då priser drivs av konsumtion i södra Tyskland. Detta måste vi undvika i Sverige.
Slutligen en liten fotnot. Beskrivningen ovan fokuserar på svenska förhållanden, vilket såklart är en förenkling eftersom energimarknaden är europeisk. Vår svenska obalans mellan norr och söder samspelar med att stora delar av Europa har högre efterfrågan än tillgång på el. Den här efterfrågan driver upp priset i södra Sverige. Man kan såklart göra som Vänsterpartiet och föreslå protektionistiska lösningar som begränsar el-exporten till andra delar av Europa. Men även denna typ av begränsning skulle antagligen i det långa loppet vara kontraproduktiv. Låt mig återigen citera professor i internationell ekonomi, Lars Calmfors:
“…fundamentalt är att om vi agerar så när vi har elöverskott, skulle förmodligen andra länder göra på samma sätt när Sverige – under kalla vinterdagar – behöver importera el. Det skulle då driva upp de svenska priserna.”
Lösningen är inte att frikoppla Sverige från den europeiska energimarknaden, vilket jag, Pär Holmgren, Per Bolund och Lorentz Tovatt förklarade i en replik på DN Debatt förra året. Protektionistiska lösningar skulle istället göra Sveriges energisystem ännu mer sårbart.
I nästa text kommer jag kolla närmare på kärnkraftsfrågan, en fråga som befunnit sig i fokus för svensk inrikespolitik sedan i åtminstone valrörelsen 1979. Och försöka besvara frågan om det verkligen är kärnkraftsavvecklingen som orsakat det höga elpriset.
Övriga delar i bloggserien om energimarknader:
Del 1 – Är det så klokt att subventionera elen?
Del 2 – Hur kan vi ha så stora skillnader mellan elpriset i södra Sverige och norra Sverige?
Del 3 – Är det kärnkraftsavvecklingen som orsakat det höga elpriset?