Efter månader av förhandlingar har vi äntligen lyckats få med oss en majoritet i EU-parlamentet på att stärka förutsättningar för hållbart resande och transporter i EU. Jag har varit den gröna gruppens förhandlare här i parlamentet för EU:s viktigaste lagstiftning på infrastrukturområdet, TEN-T.
Denna lagstiftning bestämmer vilka vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser som är särskilt viktiga ur ett europeiskt perspektiv och ska kunna få EU-pengar. Den bestämmer också vilka krav och mål för infrastrukturen som medlemsstaterna måste leva upp till.
Jag har drivit på hårt vid förhandlingsbordet för att det ska bli så lätt som möjligt att ta sig runt i Europa utan att klimatet tar skada. Tåget måste bli ett ännu snabbare, smidigare och billigare alternativ även på längre sträckor. För det krävs mer sammanlänkad och standardiserad infrastruktur. Det kommer också göra det enklare för den europeiska industrin att transportera och exportera sina produkter på ett hållbart sätt. Vi måste öka pressen på Sverige och andra EU-länder att bygga färdigt järnvägssträckor i tid och se till att det finns EU-medel för att göra detta möjligt. Det måste exempelvis bli enklare att ta tåget mellan Stockholm och Oslo.
Vi måste också stärka sträckor där det idag inte finns tillräcklig infrastruktur och kapacitet, och se till att tågen kommer fram i tid.
Tuffa förhandlingar
Med denna lagstiftning har EU en unik möjlighet att ta ett nytt helhetsgrepp kring det europeiska transportsystemet och flytta över såväl passagerare som godstrafik till de mest miljö- och klimatmässigt hållbara transportsätten.
För att stärka fokuset på tåget och ett sammansvetsat och klimatsmart transportnät i EU har jag och mina närmaste medarbetare lusläst lagstiftningen, vänt på varje sten och skrivit 300 förslag på hur EU:s transportsystem ska bli så hållbart, gränsöverskridande och tillgängligt som möjligt. Dessa förslag har jag sedan kämpat för att försvara i förhandlingarna med de andra partigrupperna här i EU-parlamentet.
Det blev många långa och tuffa diskussioner runt förhandlingsbordet innan vi kunde enas om en text som jag är stolt över att stå bakom.
Torsdagen den 13 april var det dags för omröstning i transportutskottet. Det var en närmast euforisk stämning i rummet när vi enigt röstade ja till den text vi förhandlat fram. Enigheten var så stor att utskottet kunde ge mandat för att direkt gå vidare till förhandlingar med medlemsstaterna i rådet.
Jag är också glad över de gröna segrar vi såg i omröstningen, på de få delar vi inte hade hittat en kompromiss: vi säkrade krav på flygplatser att tillhandahålla för konditionerad luft, vilket är en stor klimatvinst då det gör det möjligt för flygplan att stänga av motorn när de står stilla, och vi förbättrade texten något när det gäller skyddet av biologisk mångfald och miljö av inre vattenvägar som används för transport.
Våra viktigaste gröna vinster
I förhandlingarna lyckades jag få gehör för flera avgörande förbättringar som nu finns med i EU-parlamentets position. Bland annat:
- Skärpta krav på medlemsstater att fullfölja sina åtaganden inom TEN-T, i linje med kommissionens förslag. Detta har rådet tagit bort i sin ståndpunkt. Parlamentet uppmanar även kommissionen att agera ifall medlemsstaterna inte följer sina åtaganden.
- Ökat fokus på tågen. TEN-T berör alla transportsätt, men vi gröna har säkerställt att tåget hamnar i centrum. Nattågen ska prioriteras högre och såväl förutsättningarna för passagerartrafik som gods på räls får större fokus.
- Det blir enklare att köra tåg över nationsgränserna, eftersom vi gröna fått igenom högre krav kring att signalsystemen ska vara moderna och standardiserade (ERTMS).
- Vi har också fått igenom högre krav på elektrifieringen av tågen – vi måste få bort dieseltågen i Europa! Tåget är redan det klimatsmartaste transportsättet, och när viktiga sträckor elektrifieras blir klimatnyttan ännu större.
- Ett mer sammankopplat transportnät för hållbart resande och transporter. Det mest hållbara transportsättet ska alltid vara högst prioriterat. Därför har vi gröna sett till att kraven på infrastruktur för gång och cykel (så kallad aktiv mobilitet) stärks och att EU ska ta fram gemensamma standarder för säker infrastruktur för aktiv mobilitet. Jag har också fokuserat på att säkerställa att olika transportsätt kopplas ihop, så att du enkelt kan gå eller cykla till tåget, men också att det blir skarpare krav på järnvägsförbindelser till flygplatser.
- Ökade miljö – och klimatkrav på infrastrukturen.
- Grönt ljus till finansiering av direkttåg mellan Oslo och Stockholm. Denna sträcka kommer nu klassas som en korridor, alltså de mest prioriterade sträckorna i TEN-T. Det gör det enklare att få finansiering för utbyggnad. Otroligt viktigt för att skapa alternativ till flyget och binda ihop Skandinavien.
- Med våra gröna krav har vi höjt ribban när det kommer till jämställdhet och tillgänglighet. Tillgång till bra transportmedel är en rättvisefråga och vi måste säkerställa att alla EU-medborgare kan ta sig dit de vill och behöver på ett snabbt, klimatsmart och billigt sätt
Nästa steg
Nu väntar tuffa förhandlingar med medlemsstaterna i rådet. I årtionden har EU-länderna stirrat sig blinda på sina nationella infrastrukturplaner, och av rådets position att döma vill de helst fortsätta på den banan. Får de sin vilja igenom riskerar det att vattna ur TEN-T-lagstiftningen till den grad att den helt enkelt inte kan göra vad den ska. Detta skulle hindra ett sammansvetsat, effektivt transportnät genom hela Europa och missgynna EU:s medborgare.
Det är dags att lyfta blicken!
Från EU-parlamentets håll kommer vi kämpa hårt för att säkerställa att lagen blir tvingande, så att medlemsstaterna måste fullfölja sina åtaganden på detta område.
Jag ser med oro på det faktum att det kommer bli just den svenska regeringen, som i egenskap av ordförandeland i rådet kommer att inleda trepartsförhandlingarna mellan EU:s institutioner om TEN-T.
Högerblocket har hittills visat att de än en gång är beredda att gå flygsektorn och billobbyn till mötes, och upprätthålla de fossiltunga transportmedlens dominans. Sveriges regering har skickat tydliga signaler om att de inte står på det hållbara resandets sida, genom att stryka sträckorna Malmö-Linköping och Linköping-Göteborg ur TEN-T-kartorna över medlemsländernas transportnät, som avgör vilka sträckor som kan beviljas ekonomiskt stöd från EU. Därmed stoppas även framtida EU-finansiering av nya stambanor i södra Sverige.
Vi går in i trepartsförhandlingar med rådet redan nu i april, med en stark parlamentarisk ståndpunkt som backas av alla parlamentets partigrupper. Under resten av året kommer vi att kämpa hårt för att våra prioriteringar ska finnas med i den slutförhandlade kompromissen.
Hur fungerar TEN-T?
Infrastrukturen i Sverige berörs av TEN-T-lagstiftningen. Sverige är skyldiga att anpassa sin nationella infrastrukturplan efter TEN-T, som med den nya revideringen kommer att innehålla högre krav på hållbarhet i infrastrukturplaneringen, och i stadsplaneringen. Även kraven på ökad multimodalitet, det vill säga att olika transportmedel kombineras för en och samma transport eller resa, kommer förbättra möjligheterna för svenskar att resa, särskilt med tåg, både inom Sverige och ut i Europa. Bland annat kommer stora svenska transportterminaler, hamnar och flygplatser behöva ha en järnvägsanslutning . Svenska städer är också utpekade som så kallade urbana knutpunkter, vilket är en nyhet i TEN-T och ställer krav på viktiga europeiska transportknutpunkter att komma med en plan för hållbart resande. Det betyder också att dessa städer kan söka EU-medel för sina satsningar.
Lagstiftningen är en del av EU:s infrastrukturpolitik, som styr medlemsstaterna och EU:s gemensamma prioriteringar och finansiering på transportområdet. Alla trafikslag omfattas av förordningen, men huvudfokus ligger på järnvägen.