Artiklar

2008 beslutade EU att inkludera flyget i sitt system för handel med utsläppsrätter (ETS = Emission Trading Scheme). Detta skulle gälla från 2012 och innefatta:

1. Resor mellan flygplatser i EU
2. Resor mellan flygplatser i EU och flygplatser i länder utanför EU – sk tredjeländer.

EU:s beslut mötte dock massivt motstånd, dels från flygsektorn och dels från tredjeländer. Därför beslutade EU att anta ett undantag för flyg till/från tredjeländer, som fick namnet ”Stop the clock”. Undantaget skulle gälla till och med 2016, i avvaktan på en överenskommelse på global nivå i ICAO, FN:s organ för civil luftfart.

I slutet av 2016 slöts sedan inom ICAO en överenskommelse om ett globalt system för att stabilisera utsläppen från flygsektorn (CORSIA). Systemet skall gälla from 2021, men är frivilligt fram tom 2016 och efter det skall det vara bindande.

Överenskommelsen innebär att flygbolagen måste övervaka och rapportera in sina koldioxidutsläpp från internationella flygningar och klimatkompensera de utsläpp som överstiger 2020 års nivå, genom att köpa andelar i klimatrelaterade projekt tex förnybar energi. Dock, på grund av bla olika undantag tros systemet bara täcka delar av de globala utsläppen från flyget.

ICAOs överenskommelse är visserligen ett framsteg utifrån dagens läge och är självklart bättre än ingenting. Men det är ändå långt ifrån acceptabelt. Vi gröna anser att utsläppen faktiskt måste minska och att det inte räcker att bara klimatkompensera inom andra sektorer.

Man måste också ta i beaktande att flyget har betydande icke koldioxidrelaterade effekter på klimatet på framförallt höga höjder pga bla utsläpp av kväveoxider, sot och vattenånga vilket innebär att flyget har två till fyra gånger större klimateffekt än om det bara gällde koldioxid. En nyligen publicerad rapport från Kommissionen konstaterar att 85% av klimatkompensationsprojekten som använts inom EU inom ramen för FNs Clean Development Mechanism (CDM) inte bidrog till att minska utsläppen.

Det som kvarstår i FN-processen är att utveckla regler för hur den globala marknadsbaserade åtgärden skall genomföras, förhandlingar om detta pågår löpande och väntas antas under 2018. Här är det mycket viktigt för trovärdigheten och ansvarsutkrävande med öppna förhandlingar som ser till att rapportering och regler blir tydliga och tillgängliga för alla parter.

Eftersom tiden för undantaget nu har gått ut är flygets vara eller icke vara inom EU:s utsläppshandel uppe för beslut igen. Kommissionen föreslår att undantaget för flyg till/från tredjeländer förlängs och att en ny översyn av ETS för tiden efter 2020 skall göras, när ICAO:s regler för genomförandet av det globala systemet är klart. Förslaget behandlas nu av parlamentet där miljöutskottet har huvudansvar, medan industri- och trafikutskotten avger yttranden. För de senare två har jag varit ansvarig förhandlare för de europeiska gröna.

Stridsfrågorna i parlamentet är i huvudsak om det ska finnas ett stoppdatum för undantaget eller ej (finns inte i Kommissionens förslag), hur tilldelningen av utsläppsrätter skall ske (auktionering eller gratis tilldelning), att taket för utsläppen skall reduceras stegvis genom den så kallade linjära reduktionsfaktorn (gäller för övriga utsläpp inom ETS och ändras inte i Kommissionens förslag) samt samexistens mellan ETS och CORSIA (systemen är kompatibla enligt såväl Kommissionen som miljöorganisationer).

De konservativa vill att flyget som idag delvis regleras genom EU ETS helt ska ersättas med CORSIA, även för flyg inom EU. Det vore ett stort steg tillbaka. Trots EU ETS alla fel och brister, så är det ändå långt mer ambitiöst verktyg än CORSIA. Får de konservativa som de vill i Europaparlamentet innebär det dessutom att flygets efterfrågan på utsläppsrätter minskar drastiskt. Det skulle medföra att en stor köpare av utsläppsrätter försvinner ut ur systemet för utsläppshandel.

Detta skulle troligen resultera i att det redan mycket låga priset på utsläppsrätter fortsatt hålls nere på nivåer som inte driver innovation och omställning. Ett ökat resande med flyg måste ske inom ramen för de CO2 utsläpp som ETS:en tillåter för att marknadsmekanismerna i systemet ska tillåtas fungera som det är tänkt.

Utskottsbehandlingen avslutas under sommaren och det slutliga förslaget röstas i plenum under hösten, sedan följer förhandlingar med rådet som siktar på en överenskommelse innan årets slut.

Vår linje:

• Om undantaget för flyget förlängs är det inte rimligt att det gäller för evigt – det ska finnas ett stoppdatum, lämpligen i samband med att CORSIA träder i kraft 2021. Dock, för att sätta press på ICAO bör EU:s utsläppshandelssystem redan från 2017 gälla i 50 % omfattning, för flygningarna mellan EU och tredjeländer.
• Flyget bör ta ansvar för sina utsläpp och minska dessa precis som andra sektorer – behåll den linjära reduktionsfaktor.
• Fri tilldelning används under en övergångsperiod för att tillåta en sektor att anpassa sig och endast inom sektorer med stor risk för koldioxidläckage – detta är inte fallet för flyget. För att marknadssystemet skall få avsedd effekt dvs utsläppsminskningar måste prismekanismerna få verka – övergångsperioden är slut, auktionera utsläppsrättigheterna för flyget.
• Vi vill implementera CORSIA inom ramen för ETS snarare än att skapa ett parallellt system som reglerar flyget. ETS kan och bör vara EU:s verktyg för att uppfylla vår del av CORSIA. Systemen är kompatibla.

I dagens omröstning i miljöutskottet vann i stort sett den progressiva linjen: steg för steg minskning av taket för flygets utsläpp, högre andel auktionerade utsläppsrättigheter, slutdatum för undantaget, Kommissionen skall senast mars 2020 komma med en utvärdering av ICAO-förhandlingar och de regler som man kommit överens om där inklusive en fördjupad analys om åtgärdernas lämplighet och ambitionsnivå för att uppnå Paris-målen.

Men att miljöutskottets rapport ska majoritet i plenum i höst är långt ifrån självklart, nu fortsätter arbetet med att se till att parlamentet till slut antar ett så progressivt förslag som möjligt.

Dock – även om miljöutskottets relativt progressiva linje blir gällande så kommer EUs fortsätt inte täcka hela flygets utsläpp och priset kommer sannolikt ligga på ett par euro per resa. Så även i ett best case-scenario kommer den svenska flygskatten behövas under överskådlig tid.

Den 28 februari sammanträdde Europas miljö- och klimatministrar och nådde till slut en överenskommelse om EU:s handel med utsläppsrätter. Flera beslut gick klimatets väg och viktiga steg togs för att systemet ska vara i linje med Paris-avtalet. Detta var till stor del tack vare den svenska regeringens progressiva hållning i förhandlingarna.

Tunga klimat-NGOn Sandbag beskriver det som “the Swedish proposal (co-authored by the Netherlands, Luxembourg and France)”

Så här skriver Reuters:

“Sweden, France and the Netherlands have led a push for measures to shore up permit prices, and reached a breakthrough at the start of talks when they won Germany’s support.”

WWF Europe kallar det för “a first glimpse of hope for the EU carbon market”.

Hatten av till Isabella Lövin och hennes team som gjort ett hästjobb. Vi kan verkligen känna att svenska regeringen gjorde skillnad.

Men nu till själva ärendet. Sedan en lång tid tillbaka har kommissionen varje år gett ut fler utsläppsrätter än vad marknaden har efterfrågat. Vilket lett till det stora överskottet av utsläppsrätter och att priset därmed varit mycket lågt, (4-5 € / ton CO2). Ungefär som att köpa en dyrare kopp kaffe latte. Detta har jag skrivit mer om tidigare här.

Därför har det sedan tidigare beslutats om att inrätta en marknadsstabilitetsreserv, som från 2019 kommer att dra undan utsläppsrätter från marknaden. De sätts i en reserv, i syfte att skapa stabilitet på marknaden.

Tanken är att när antalet utsläppsrätter blir färre kommer priset att öka. Detta kommer i teorin leda till att incitamenten till omställning för Europas industrier som omfattas av ETS:en ökar. De riktiga klimatvinsterna kommer dock först när utsläppsrätter annulleras. Skadan för miljön om en industri släpper ut ett ton koldioxid är lika stor oavsett om de betalat 5 eller 20 euro för en utsläppsrätt. Priset har ingen påverkan på antalet utsläppsrätter. Tvärtom är det antalet utsläppsrätter i förhållande till efterfrågan som avgör priset.

Men starkare prissignal via marknadsstabilitetsreserven medför andra positiva effekter. Exempelvis ökade intäkter, som kan finansiera gröna investeringar och förhoppningsvis på längre sikt även mindre utsläpp genom .dessa investeringar.

Så vad är då “The Swedish Proposal?”

Rådet har genom sin överenskommelse satt ett tak för hur många utsläppsrätter som tillåts finnas i reserven. Detta tak är satt till 700 miljoner utsläppsrätter. 2024 kommer det att finnas långt många fler utsläppsrätter i reserven och dessa kommer då att annulleras. Detta motsvarar någonstans mellan 1,5-2 miljarder utsläppsrätter, vilket är den svenska regeringens försiktiga analys.

Klimat-NGOn Sandbag är mer optimistiska och skriver:

“This means a cancellation of potentially about 3 billion tonnes from the MSR over Phase 4 – equal to almost 2 years’ ETS emissions.”

Rådet godkände också en fördubbling av antalet utsläppsrätter som flyttas från marknaden till reserven till och med december 2023. Detta leder till såväl ökat pris på de kvarvarande utsläppsrätterna som till lägre utsläpp i och med att dubbelt så många utsläppsrätter än tidigare planerat flyttas från marknaden till reserven till och med 2023.

Noterbart är även att rådet, likt parlamentet, möjliggjort en sänkning av den andel av utsläppsrätterna som auktioneras från 57 till 55 procent. Vi gröna ser hellre att vi auktionerar så stor andel av utsläppsrätterna som möjligt snarare än ger bort dem gratis. Mindre istället för mer auktionering går emot idén om ett marknadsbaserat system.

Vad som händer nu är att rådet och parlamentet sätter sig i trialogförhandlingar. Enkelt sagt kan man säga att utifrån förväntade resultat går rådet, tack vara Sverige, in i förhandlingarna med ett grönare mandat. Parlamentet å andra sidan sätter sig vid förhandlingsbordet med en sämre utgångspunkt än förväntat, vilket vi tyvärr kan tacka Moderaterna och Kristdemokraternas partigrupp för.

EU behöver en flygstrategi och därför är det bra att Kommissionens kommit med en kommunikation och att även parlamentet beslutade att ge sin syn på saken genom ett så kallat initiativbetänkande (icke lagstiftande).

Tyvärr är resultatet en besvikelse. Innehållet i parlamentets betänkande uppfyller inte alls vad vi borde kunna förvänta oss av en strategi för framtidens transportsystem. Strategin som röstades under Europaparlamentets senaste sammanträde prioriterar en fortsatt ohållbar utveckling inom flyget med stort fokus på tillväxt och växande volymer istället för att fokusera på effektivisering och sänkt miljö- och klimatpåverkan. Vi försökte genom några få men riktade ändringsförslag flytta fokus på strategin till att se flyget som en del av EU:s transportpolitik där hållbarhet, rättvis konkurrens inom och mellan transportslag, ökad effektivitet och minimering av buller och utsläpp är ledord. Dessvärre fick vi inte med oss en majoritet i omröstningen.

Visserligen har Parlamentet fått med viktiga aspekter om förbättrade sociala villkor för de som arbetar inom flyget, passagerares rättigheter och sundare konkurrens mellan flygbolagen. Tyvärr kunde inte detta väga upp den i stort mycket negativa strategin som ber om mer stöd och avreglering för en sektor som under det senaste året växt med 6 % (passagerare) och som redan har omfattande konkurrensfördelar gentemot andra mer hållbara transportsektorer genom bl.a. direkta och indirekta subventioner såsom undantag från bensinskatt och moms på vissa typer av resor. Parlamentet kritiserar även alla nationella initiativ såsom förändringar av operativa förfaranden, skatter och avgifter trots att utvecklingen på både europeisk och internationell nivå i princip är fryst och det enda sättet att komma framåt i en utveckling där såväl klimat som industri beaktas, är att länder går före. Såsom Sverige vill göra med den föreslagna flygskatten.

Kritikerna av utredningens förslag om en skatt på flygresor menar bl.a. att FN:s civila luftfartsorganisation ICAO redan har en överenskommelse om att minska flygets klimatpåverkan men vad den säger är att utsläppen skall stabiliseras på den nivå som kommer gälla år 2020. Med andra ord ingen minskning.

Ur ett europeiskt och globalt perspektiv är viktigt att även Sverige, i likhet med Tyskland, Storbritannien och Italien, inför en skatt på flygresor och det är fullt möjligt att utforma flygskatten så att den uppmuntrar resenärer att välja mer miljövänlige alternativ och så att flyget manas till effektivare transporter och minskad klimatpåverkan.

Pressmeddelanden: 12 dec 2016
https://news.cision.com/se/miljopartiet-de-grona-i-eu-parlamentet/r/oacceptabelt-att-lata-flyget-svika-klimatet,c2146761
16 Feb 2017
http://news.cision.com/se/miljopartiet-de-grona-i-eu-parlamentet/r/eu-s-nya-flygstrategi-missar-klimatet,c2191346

Omröstningen i parlamentet handlade om ETS:ens fjärde period 2020-2030. Detta var det första testet för EU när det gäller att leva upp till målen i Paris-avtalet. Beklagligt nog kan man inte beskriva omröstningen som något annat än ett stort misslyckande för klimatet.

Inför omröstningen hade flera gröna segrar gjorts i miljöutskottet, där vi lyckades få till en bred kompromiss mellan konservativa EPP (där M och KD ingår), ECR, Socialdemokraterna, Liberalerna och vi gröna deltog i. Överenskommelsen var långt ifrån perfekt, men skulle ändå ta flera viktiga steg mot en ETS som är i linje med Parisavtalet.

De viktigaste punkterna från miljöutskottets slutbetänkande:

• En ökad linjär reduktionsfaktor om 2,4% procent istället för de 2,2% som kommissionen föreslår. Skillnaden innebär utsläppsminskningar om ca. 44 miljoner utsläppsrätter. (Detta kan jämföras med Sveriges årliga utsläpp på 53 miljoner ton).
• Att cementindustrin inte längre ska få gratis utsläppsrätter, utan börja betala för sin klimatpåverkan. Detta handlar om ca. 1 miljard utsläppsrätter över tio år. Med ett beräknat framtida pris på 20 euro per utsläppsrätt skulle detta innebära 20 miljarder euro i ökade intäkter, som kunde ha finansierat gröna investeringar i hela EU.
• Dubblera upptaget till marknadsstabilitetsreserven under kommande period första fyra år (Innebär att faktiska utsläppsrätter tas ur systemet). Detta kan låta kryptiskt, men är ett kreativt sätt att driva upp CO2 priset från dagens låga nivå.
• 1 miljard utsläppsrätter skulle annulleras från Marknadsstatibilitetsreserven. Detta motsvarar ca 20 gånger Sverige årliga utsläpp.

Det kan låta som att det inte är så stor skillnad mellan 2,2% och 2,4%, men över tid får det stora konsekvenser. Enligt beräkningar från konsultföretaget Thomson Reuters skulle en reduktionstakt på 2,4% leda till att priset på en utsläppsrätt nästan dubbleras jämfört med kommissionens förslag. Här kan man i grafen se skillnaden i prisprojektion mellan kommissionens förslag på 2,2% och miljöutskottets förslag på 2,4%.

Slutresultatet från plenumomröstningen innebär att förslaget om dubblerat upptag till marknadsstabilitetsreserven samt en annullering utsläppsrätter från MSR:en godkändes,  medan Cementindustrin fortsätter få gratis tilldelning: gratis utsläppsrätter som över tioårsperioden är värda flera miljarder euro. Den linjära reduktionsfaktorn förblir 2,2, vilket gör det omöjligt för ETS:en att uppfylla Parisavtalet.

Enligt oss hade det krävts en minskningstakt på 2,8% för att på riktigt vara i linje med Paris-avtalet. 2,4% är ett gränsfall om man klarar det nedre spannet av Paris-målet. Men hur man än vrider och vänder på det, så är det omöjligt att nå målen i Paris-avtalet med en linjär reduktionsfaktor på 2,2%.

Omröstningen för slutförslaget i parlamentet föll så att 379 röstade ja, 263 röstade nej och 57 avstod. Av de svenska röstade KD, M och L för förslaget. MP, S, Fi och SD röstade mot. Märkligt nog lade V ned sin röst.

Att ETS:en inte uppfyller Paris-avtalet är alarmerande och skickar mycket problematiska signaler till omvärlden. Om EU, som var drivande bakom Paris-avtalet, inte tar sikte på att uppfylla dess klimatmål – varför ska då resten av världen göra det?

Dessutom är det oroande att inte heller den icke-handlande sektorn klarar av omställningen i den takt som förväntas. Med anledning av detta är det ännu viktigare än tidigare att anstränga sig hårdare för att hitta nya verktyg att klara klimatåtagandena då ETS:en nu är bakbunden till följande översyn.

Nästa steg:

Företrädare för parlamentet kommer, när rådet (medlemsländerna) enats sinsemellan, att  sätta sig kring förhandlingsbordet för att nå en slutöverenskommelse. Rådet förväntas vara klart med sin position mot slutet av februari. Så än är inte allt förlorat. Sveriges regeringen kan fortfarande driva en ambitiös position i rådet.

EU:s handelssystem med utsläppsrätter revideras som bäst, för att det inte fungerar som det ska för att minska klimatutsläppen. Det är EU:s viktigaste klimatverktyg. Här är en kort film där Jakop Dalunde berättar hur han vill utveckla systemet så att vi kan hålla våra klimatlöften.

EU:s handelssystem med utsläppsrätter Youtube VIDEO