Birger Schlaug skriver om monarkin och avlandet av statschefer. Här är ett urklipp:
Jag har förstått att du och Silvia försökte värna barnens integritet när de var små. Trots att ni förstås vet att mediernas bevakning av familjens göranden och låtanden utgör den viktigaste delen i monarkins popularitet. Ni vet förstås också att era blivande barnbarn kommer att födas in på denna offentliga scen.
Hur står ni ut med något sådant som far- och morföräldrar? Hur känns det att leva med tanken att en barnbarn skall bli statschef? Utan att det tillfrågas, utan möjlighet att välja bli utsatt för granskning, bedömning och registrering. Det är ju vidrigt! Visserligen står det i svensk grundlag att det är så det skall vara, men jag tror att du, kungen, har all makt i världen att ändra på det där! Du skulle kunna befria Victoria och hennes kommande barn! Vad säger du, kungen?
Alltså jag har alltid trott att man får abdikera från sitt uppdrag/titel?
Det är väl inget kungabarn som klagar direkt…