Som en paus i den visserligen rätt intressanta, men ändå fåniga debatten om huruvida Bildt får blogga eller inte, så skriver den alltid skarpa Göran Rosenberg i DN om hur Bildt förbrukat sittt politiska förtroendekapital genom att sälja sin prestige och dörröppnarförmåga till högstbjudande företag i högst tvivelaktiga branscher:
Det var till två sådana företag, Lundin Oil och Vostok Nafta (som till största delen också ägs av familjen Lundin), som Carl Bildt valde att erbjuda sitt politiska kapital – och därmed att förbruka det. Hade Carl Bildt varit mån om att bevara sitt politiska kapital hade han kunnat välja att engagera sig i företag som inte hade samma behov av att ta hans politiska kapital i anspråk. Men som därmed sannolikt inte heller hade varit beredda att betala lika mycket för hans namn och tjänster.
Och har man en gång smutsat ner sina händer i blodig olja och krigsundustri-finansierat krigshets, så krävs det nog mer än Bildt gjort för att tvätta bort det. Och det jobbiga för Bildts del är att han nu måste duscha inför publik. Smakar det, så kostar det.