Gästinlägg av Emmie Nordell, Trainee med ansvar för klimatfrågor
Artificiell intelligens erbjuder möjligheter att minska den mänskliga påverkan på klimatet och miljön. Dessa möjligheter måste vi ta tillvara på. Begreppet AI används dock ibland som om det vore en quick fix, trots att det idag är väldigt svårt att beräkna de positiva effekterna som användning av AI kan ge. Vi måste också ta hänsyn till att AI faktiskt även påverkar miljön och klimatet negativt och att det är viktigt att försöka få en helhetsbild, där både positiv och negativ påverkan tas med i beräkningen.
Utvecklingen av AI sker i hög takt och miljöfrågan är akut. Vi i EU måste därför ta vårt ansvar och agera utifrån en så korrekt bild av situationen som möjligt. För att börja försöka förstå dessa viktiga frågor arrangerade vi gröna ett panelsamtal i Europaparlamentet.
Är artificiell intelligens bra för klimatet?
Det finns förhoppningar om att AI kan skapa förutsättningar för och bidra till en positiv utveckling för klimatet och miljön, genom till exempel förbättrade övervaknings- och analysmetoder som kan bidra till minskade utsläpp, och genom förbättrade underlag och verktyg för klimatanpassning som minskar sårbarheten hos samhällen, och sociala grupper.
Det finns dock mycket som visar på att AI också har en signifikant negativ påverkan på miljön och att AI har en inneboende förmåga att och faktiskt på flera sätt påverkar miljön på ett negativt sätt. AI är till exempel och naturligtvis helt beroende av energi. Att lära upp en enda AI kan leda till lika stora koldioxidutsläpp som fem bilar ger upphov till under hela sin livstid.
Vidare är vattenförbrukning och toxic e-waste problem som bör tas på allvar. Den negativa påverkan på miljön är dessutom inte jämnt fördelad över världen vilket innebär stora rättviseproblem.
Det kan alltså konstateras att AI inte bara erbjuder möjligheter för att minska negativ klimat- och miljöpåverkan utan också påverkar klimatet och miljön negativt. Detta innebär att ett aktivt arbete måste utföras för att tillvarata möjligheterna och minimera den negativa påverkan.
Vad bör EU göra?
Det blev under det panelsamtal som vi gröna arrangerade i Europaparlamentet tydligt att det i nuläget inte finns tillräckliga studier på och kunskap om hur AI och användningen av AI faktiskt påverkar miljön. Eftersom kunskapen i frågan är låg, är det viktigt att ställa frågor. Dessa frågor måste vara lokalt relevanta och tillräckligt specifika för att de ska kunna ge oss svar som kan läggas till grund för fortsatt agerande.
En av de frågor som diskuterades under panelsamtalet var naturligtvis EUs roll. Hur har, kan och bör EU agera? Paneldeltagarna påpekade att EU har gjort väldigt lite i detta arbete och att de åtgärder som vidtagits är av reaktiv snarare än proaktiv karaktär.
Detta är ett problem då de positiva effekter som förväntas följa av implementering och användning av AI, för exempelvis jordbruk och miljö, inte kommer att kunna utvärderas förrän om många år. Vi måste nämligen samla data i 20-30 år för att kunna avgöra om de positiva effekterna kommer att inträffa eller inte. Eftersom utvecklingen av AI sker i hög takt och miljöfrågan är akut kan vi inte vänta i 20-30 år med att agera i denna fråga. Vi måste agera nu, vara proaktiva, och utgå från det vi vet och inte det vi tror.
Vi måste försöka förstå exakt på vilket sätt AI kommer att påverka miljön. Vi vet till exempel väldigt lite om hur de stora organisationerna utvecklar sina AI:s. Hur ofta de tränar om dem, och hur mycket de faktiskt släpper ut. Vi vet inte heller hur vi kan utveckla AI som är ”environmental by design”. Vi måste börja behandla tech-företagen som de ekonomiskt drivna företag de är. Inte som organisationer som arbetar för vårt gemensamma bästa. För att förstå hur AI påverkar miljön verkar det alltså finns ett behov av att satsa på forskning i frågan.
Regelverk och strategier, som till exempel Europakommissionens “White Paper on Artificial Intelligence”, är för generella och för vaga. De utgår dessutom i stor utsträckning från teorier snarare än fakta. EU måste därför granska sin problemanalys. Innan vi kan gå in i faktiskt lagstiftningsarbete måste vi förstå vilka problemen faktiskt är. Vi behöver ta ett steg tillbaka för att försöka förstå vilka maktstrukturer som måste ses över för att säkerställa en hållbar utveckling.
Två konkreta förslag som nämndes under panelsamtalet och som kan vara intressanta för att minimera AI:s negativa påverkan på miljön är mandatory carbon reporting och höjd koldioxidskatt på energi som används i tech-sektorn.
Utöver detta måste vi ändra inställning till AI för att ta oss bort bort från tanken att AI är något ”magiskt”. Vi måste istället börja behandla AI som det verktyg det faktiskt är, för att kunna utvärdera det som just ett sådant.
Emmie Nordell, Trainee med ansvar för klimatfrågor