I helgen hade Grön Ungdom Skåne årsmöte, och då valdes bland andra Alexander Lindskog till språkrör. Grattis, grattis. Idag bloggar Alex om rabaldret kring fackets makt, kollektivavtal och restaurangbranschen:
Hotell- och restaurangbranchen är en av de arbetsmarknader med högst personalomsättning. Det är också en av de brancher där tillväxten rekordökar för varje år, samtidigt som lönerna i branchen i genomsnitt är de allra lägsta i Sverige, och var tredje arbetare befinner sig i en otrygg, tillfällig anställning.
För en arbetslös på denna marknaden är det riktigt tufft. Ett företag som dissar kollektivavtalen skiter i dina principer och att du vill kunna betala mat åt dig och dina barn, avbetalning på studielån m.m. Finns det någon annan som är så desperat att den tar ett jobb som är dåligt betalt eller med sämre trygghet, så anställer arbetsköparen såklart den personen. Arbetsköpare med kollektivavtal pressas ju självklart också av detta, då konkurrensen på marknaden blir orättvis.
För mig handlar det om demokrati. Jag tror på en värld där makten är delad, inte att makten är förbehållen de högst upp i den kapitalistiska hierarkin. Utan kollektivavtal måste arbetarna lyda varje rörelse arbetsköparen gör. Kritik mot den hand som föder en är inte alltför väletablerat sedan tidigare, så inte nu heller.
Hear, hear. Dock så tycker jag att även om facket ska ha rätt ha att agera på det sättet som man gjorde mot Wild&Fresh, så är det en av de strider man kanske skulle valt att inte ta. Förtroendekapitalet behövs i kommande avtalsrörelse då det ska stridas om bland annat högre lägsta- och kvinnolöner.
Rubish Rubish!
Nyckeln till valfard gar genom rorlighet pa arbetsmarkanaden, Argument om trygga arbetsforhallande och betala av studieskulder haller inte da, precis som du papekar, ar det ungdommar med hog arbetsrorlighet som soker sig till denna typ av jobb.
Kollektiv avtal (Iaf i denna situation) leder bara till stelare odynamisk arbetsmarknad dar de som behover de enkla jobben(Ungdommar + Studenter) inte ens lyckas fa dessa
Konstigt då att svensk arbetsmarknad konsekvent får goda betyg för att den är just dynamisk. Svensk ekonomi är ju en av de i europa som varit bäst på att ställa om och anpassat sig till globaliseringen.
Det kollektivavtalen gör är att möjliggöra denna dynamik SAMTIDIGT som det skapar trygghet. Trygghet i omställning, så att säga, tillsammans med a-kassan.
Sverige behöver fler arbetstillfällen, inte otryggare arbetsförhållanden.
Är det inte de Facket är till för? Att ställa upp för alla och alltid? Att inte bryr sig om vad andra tycker? Du skriver att det är viktigare att bevara förtroende och inte utföra den uppgift man har? är inte de lite att vända kappan efter vinden?
Iofs så tycker jag själv att de man gjorde var dåligt. Men