Fotograf: Petter Rudwall
Det enkla svaret på den frågan är nej. Elpriset är högt i hela Europa just nu, oavsett hur energimixen ser ut i det berörda landet. Det längre svaret är självklart lite mer komplext än så.
Så här är det: Energimixen ser väldigt olika ut i olika europeiska länder. Frankrike har en energimix likt Sveriges, mycket vattenkraft och mycket kärnkraft. Landet är EU:s avgjort största producent av kärnkraftsel. Kärnkraft som dock delvis legat nere under sommaren på grund av värmeböljan och på grund av underhållsbehov.
Tyskland har fortfarande ett större fossilberoende, med mycket gas och en del kol. Samtidigt har de fortfarande en handfull kärnkraftsreaktorer kombinerat med en snabb utbyggnadstakt av förnybara energikällor. I Spanien och Italien har solcellsutbyggnaden skjutit fart på riktigt, samtidigt som framförallt Italien är kraftigt beroende av fossil gas men saknar kärnkraft.
Norge är en av Europas största nettoexportörer av el tack vare massivt utbyggd vattenkraft. Det är i grova drag några av de viktigare skillnaderna i den europeiska energimixen.
Kärnkraftsproduktionen i EU:s medlemsstater, 14 medlemsstater saknar helt kärnkraftsproduktion, källa: Eurostat
Såväl energimixen som prisbilden varierar. Frankrike, ett land med stort beroende av kärnkraft, har upplevt höga priser nu i augusti. Sverige, med sin mix av vindkraft, kärnkraft och vattenkraft, ligger för det mesta lägst eller bland de lägsta under de senaste åren. Uppenbart har inte energislaget per se avgörande betydelse för elpriset. Istället är det mängden energi som produceras som avgör prisbilden. Återigen: Tillgång och efterfrågan.
Även om kärnkraftsel är dyrare att producera än förnybar el, så beror prisbilden på hur dyr den dyraste energin som auktioneras ut är, precis som jag förklarade i föregående inlägg. Om och när energi auktioneras ut beror på hur väl tillgång och efterfrågan möter varandra. Den politiska debatten i Sverige, som stundtals fått det att låta som att själva energislaget avgjorde prisbilden, är skev.
Hur är det då, hade inte elpriset varit lägre om Sverige fortsatt ha flera kärnkraftsreaktorer i drift? Det är lätt att tänka sig detta med tanke på att just tillgången på el är avgörande för prisbilden.
Det går inte att ge ett entydigt svar på den frågan.
Mer elproduktion hade genererat lägre priser. Så på det sättet hade svaret på frågan kunnat vara ja. Men om Sverige hade haft kvar fyra kärnkraftsreaktorer de senaste åren så hade efterfrågan på att bygga vindkraftsel inte varit lika stor. Då hade den utbyggnadstakt vi sett de senaste åren varit lägre. Och då hade tillgången på den billigaste elen – elen från vindkraften – varit mer begränsad.
Dessutom går det inte att jämföra priset på kärnkraftsel från Sveriges gamla kärnkraftsreaktorer med det generella priset på kärnkraftsel i Europa. De nu nedlagda reaktorerna vid Barsebäck och Ringhals var gamla, med höga underhållskostnader och som drevs med en mindre effektiv teknik än en del nyare kärnkraft. Kärnkraftverksreaktorerna hade inte gått att driva vidare utan åtgärd. När Vattenfall tog beslutet att stänga kärnkraftsreaktorerna så var det efter att ha stått inför det enda alternativet: Väldigt omfattande och dyra renoveringar och uppgraderingar. Utöver att ha gått ut över investeringar i förnybart hade det också gjort att reaktorerna behövt vara stängda i ett antal år för detta arbete. De två reaktorerna vid Ringhals skulle alltså sannolikt varit stängda just nu i vilket fall. Men med effekten att Vattenfall haft mindre investeringsbudget att lägga på förnybart.
Precis som jag refererade till i det föregående inlägget visar Energiforsks studie på att tillgången på el är avgörande för priset. Hade de två kärnkraftsreaktorerna vid Ringhals stått kvar hade vi haft ett markant lägre elpris i södra Sverige. Men samma sak gäller om vi hade ersatt Ringhals med vindkraftsel. Problemet är att två reaktorer stängdes i kombination med att moderata politiker stoppat mängder med vindkraftsprojekt. Med andra ord har vi avvecklat elproduktion utan att ersätta den med ny. Det stora systemfelet i svensk energipolitik de senaste åren är att utbyggnadstakten av förnybar el gått för långsamt – inte tvärtom.
Dessutom finns mer strukturella problem med ett kärnkraftsberoendet i den svenska energimixen. Bygger vi in oss i ett långsiktigt beroende av kärnkraften så kommer priset vara högre de flesta dagar om året än i ett energisystem som baserar sig på förnybar energi.
Kärnkraft kommer nämligen aldrig ifrån att den har ett bränslepris.
Vindkraft, solkraft och vattenkraft har en sak gemensamt: Energikällan kostar ingenting. Energibolagen betalar inte för vinden i vindkraftssnurrorna eller för vattnet i kraftverkens stora reservoarer och magasin. Villaägaren betalar inget för att solen lyser på solcellerna. Kärnkraften däremot är beroende av uran, en ändlig resurs som är långt ifrån gratis. Hur effektiv och smart kärnkraften än blir, kommer den inte ifrån den här grundläggande skillnaden mellan energislagen.
Läsare som är mer positivt inställda till kärnkraft funderar nu för fullt kring vad som händer de dagar det inte blåser, solen inte lyser och det är tomt i vattenkraftverkens magasin. De kanske skulle hävda att beskrivningen här baserar sig på en situation där vi alltid har tur med vädret.
Självklart kommer ett 100% förnybart energisystem att behöva balanskraft, reservkraft och energilager. Balansen i det svenska energisystemet handlar redan idag framförallt om vattenkraften. Den har vatten som energilager och kan släppa på vatten genom turbinerna som mest de dagar vindkraften inte levererar. På den punkten är Sverige särskilt väl rustat för omställningen till ett 100% förnybart energisystem, få europeiska länder har lika mycket vattenkraft som Sverige. Men dessutom kommer vi behöva förnybar reservkraft (biogas och bioolja) och energilager (vätgas och batterier). Även i det energisystemet kommer elpriset att vara som högst de dagar reservkraften och energilagren aktiveras, men ju mer förnybar el vi tillgängliggör marknaden i kombination med att vi ännu bättre bygger ihop det europeiska energisystemet så kommer de dagarna att bli allt färre.
Så hur ligger det då till, är kärnkraftsavvecklingen boven bakom elpriset? Nej. Det är inte kärnkraftsavvecklingen som orsakat det höga elpriset. Grundproblemet är att vi inte byggt ut förnybar energi i ett tillräckligt högt tempo och att vi behövt tidigarelägga och öka utbyggnadstakten av förnybar vätgas och batterier. Dessutom hade vi, precis som påpekas i det första inlägget, kunnat kraftigt sänka elpriset genom satsningar på energieffektivisering och mer smart användning av den redan befintliga elen.
Så hade vi redan idag kunnat ha ett lägre elpris. Att låta några reaktorer med omfattande reinvesteringsbehov och stora underhållskostnader få förlängd livstid hade inte varit en långsiktigt hållbar lösning.
I den fjärde och sista delen av bloggserien kommer jag kika på hur Putins invasionskrig i Ukraina påverkat energipolitiken.
Övriga delar i bloggserien om energimarknader:
Del 1 – Är det så klokt att subventionera elen?
Del 2 – Hur kan vi ha så stora skillnader mellan elpriset i södra Sverige och norra Sverige?
Del 3 – Är det kärnkraftsavvecklingen som orsakat det höga elpriset?