För några veckor blev jag, Maria och de andra ungdomsförbunden i oppositionen inbjudna till ett samtal med ÖB Håkan Syrén. Det var ett bra samtal, Syrén gav en samlad bild kring hur situationen i försvaret ser ut för tillfället. Och det är inget direkt gott betyg till den borgerliga politiska ledningen.
Men trots att Syrén gav en genuin känsla av att vilja jobba med jämställdhetsfrågor, så är största minnesbilden av besöket att det bara var en massa män. Stora, maskulina machomän. En enda kvinna närvarade, och enda tillfället hon sa något så var det två meningar om arbetet mot jämställdhet.
Då ÖB Håkan Syrén nu ska bli Europas högsta militära chef så har Politikerbloggen en artikel om kandidaterna som kan tänkas ta över. På listan finns föga förvånande bara män.
Sorgligt.
Att vi idag inte har fler kvinnor på höga nivåer i Försvarsmakten är ett problem, absolut. De två högst rankade militärerna som är kvinnor, är förbandscheferna på Ledningsregementet (LedR) samt på flygflottiljen F7 i Såtenäs. Över dem är det i nuläget bara män. Och så länge överbefälhavaren i landet är general, kommer det att fortsätta vara män till dessa två, och andra, kvinnor kommit upp i graderna. Det vore i nuläget inte görbart att snabbgradera en kvinna från överste till general.
Däremot kan man naturligtvis ta diskussionen om huruvida vi ska ha kvar ordningen med en militär ÖB, eller om den positionen skall vara civil. Det bör även hållas i åtanke att Försvarsmaktens tidigare generaldirektör var kvinna.
Detta inte på något sätt skriver som ett försvar till varför könsfördelningen inom Försvarsmakten ser ut. Tvärtom, det är något jag och vi jobbar med dagligdags. Men det är ändå att ha i åtanke när det kritiseras.
Vänligen,
Anders Eriksson, generalsekreterare
Värnpliktsrådet
Finns något skrivet på hur det skulle funka med en civil ÖB?
Jag har ingenting emot en kvinnlig militär överbefälhavare. Eller homosexuell. Huvudsaken är att personen är den mest kompetenta för sitt jobb.
Jag har otroligt många bra kvinnliga kollegor i Försvarsmakten. Tyvärr är det inte så många år sedan man först tog in kvinnliga officerare, och det tar ett tag att arbeta sig upp till generalsnivå och framförallt inhämta de erfarenheter som behövs för att klara av ett sådant jobb.
Därför är det inte så märkligt att du inte hittade några kvinnor i försvarsmaktsledningen.
Jag tror inte det är någon av mina kvinnliga kollegor som skulle vilja ha en inkvoterad kvinna på en sådan post och jag vet exakt vad de skulle motivera det med också. En inkvoterad kvinna på en ledarpost gör hela jämställdhetsfrågan en enorm björntjänst.
Ang en civil ÖB förstår jag inte nyttan med det, precis på samma sätt som jag inte förstår nyttan med landstingsdirektör utan bakgrund inom sjukvården eller polischef utan bakgrund i rättsväsendet.
Inte vad jag kan hitta. Jag vet att Svenskans ledarsida diskuterat det vid något tillfälle, och att det funnits röster inom borgerligheten (främst moderaterna) som förespråkat det. Men jag kan inte hitta några referenser nu.
Wiseman:
Visst, det är inte ”märkligt” att situationen är som den här. Jag säger bara att det är sorgligt, och oacceptabelt att inte mer görs för att förändra det.
Men vad ska man göra mer då? Det jobbas ju för fullt på rekryteringen och man kan väl inte begära att folk ska gå från fänrik till öb på två år?