FNs klimatpanels andra delrapport

Igårmorse så var jag på seminariet för FNs klimatpanel IPCCs andra delrapport. Den var intressant, men långt ifrån lika givande som förra. Här följer lite bilder med korta reflektioner.

Anders Wijkman presenterade gediget varför vi måste hjälpa låginkomstländerna att anpassa sig inför kommande klimatförändringar. Klimatanpassning och katastrof-förebyggning bör inlemmas i det ordinära utvecklingsbiståndet.

Sen så förklarade Mattias Lundblad från Naturvårdsverket problemen med att de flesta mätningar för klimatförändringar sker på platser på jorden där klimatförändringarna har varit relativt små jämfört med andra platser på jorden, där man sen inte mäter särskilt mycket. Detta illustrerades på en karta över klimatförändingar och platser för mätning av samma.

På det hela taget var Anders Wijkman den stora behållning, som var ärligt upprörd över samvärldens saktfärdighet att ta itu med dessa problem. Han sparkade hårt åt höger och vänster (mest höger faktiskt), och EU fick sig flera kängor. ”Det är som att prata med en väg”, och ”Det är som att fäkta med väderkvarnar” upprepades flera gånger. Istället talade han sig varm om hur England, Norge och Sverige har gått i bräschen för detta arbete och visat vägen.

Det känndes riktigt bra att vara miljöpartist den förmiddagen.