BBC News rapporterar från World Economic Forum i Davos, och en del intressanta saker kommer från en paneldebatt. Den amerikanska ekonomiprofessorn Laura Tyson hävdar att den genomsnittlige medelklassamerikanen inte vinner på globaliseringen, utan att vinsterna hamnar i överklassens fickor:
Inequalities
Professor Tyson pointed to what she saw as potentially the biggest long-term threat, the growing inequalities in the world. More and more workers were losing out on the gains of globalisation, especially in the middle classes, who had seen their wages ”compressed”. She quoted research suggesting that the average American had not benefited from globalisation.
The gains of the $1 trillion in extra income reaching the US appeared to have gone to the top 10% of society. Given these numbers, politicians would find it increasingly difficult to convince voters that globalisation was a good thing for everybody – even if in the long-term that was indeed the case – Professor Tyson said.
Och jag tror hennes slutsats är riktig. Även om globaliseringen på sätt och vis sprider ut rikedomen över världen och minskar avstånden mellan länder, så ökar det samtidigt klyftorna inom länderna. Missta mig inte, det finns många goda frukter av globaliseringen, det är bra att det växer fram en medelklass i Indien och Kina. Men det är inte så enkelt. Även om det verkar som de blir rikare i absoluta tal, vilket är bra, så om man ser till helheten så ökar inkomstskillnaderna kraftigt. Minns att rikedom är något relativt, och inte absolut. Aktieägarna är de som framför allt vinner på globaliseringen, och dom kommer kämpa hårt för att få behålla frukterna av andras arbete.
Vad spelar det för roll? Om vi drar upp miljarder människor ur fattigdomen, och kanske till och med kan utrota fattigdomen. Spelar det då någon roll att ett gäng direktörer tjänar än mer pengar?
Visst växer ojämlikheterna när ett land går från utveckling till utvecklat. Men några alternativ har vi hittills inte sett. Det är det klassiska att kapitalismen skapar en ojämnt spridd rikedom, men socialism skapar en jämnt spridd fattigdom.
Vad skulle socialism ha med det hela att göra?
Bara för att jag kritiserar avigsidorna av kapitalismen och globaliseringen, så har jag ju inte sagt något om socialismen för det.
Melin har en poäng 🙂
Ett hårddraget liberalt samhälle kan vara tufft, men ett radikalt socailistiskt är rentav livsfarligt.
Tur att verkligheten sällan är svart eller vit.
Men allvarligt, var får ni in socialismen i det hela?
Om vi ska prata realpolitik här och nu, måste man förespråka socialism om man vill kritisera kapitalismens och globaliseringens avigsidor? Måste det vara så antingen eller?
USA skulle helt enkelt må bra av att en del aktieägarnas vinster via kapitalbeskattning letade sig ner in i Social Security, Medicare och Medicaid. Istället för att subventionera vapen- och oljeindustrin genom galna expeditioner till Iraq.
Okej just socialism är väl ganska långsökt. Men koppling: globalisering->frihandel->nyliberalism.
Det kan jag också skriva under.
Mmjo. Och en klassisk socialliberal hållning skulle väl vara att välkomna kapitalismen och globaliseringen, men se till att det finns system som slår vakt om människovärdet, och en viss ekonomisk jämlikhet.
Och jag tror inte att någon skulle kalla Laura Tyson för socialist, utan snarare just socialliberal. Och jag sa ju till dig att du skulle gilla Tomas Melin.
Kan ju tillägga, så här lite i efterhand, att jag inte påståd att jakop skrivit något om socialism. ”kapitalismen skapar en ojämnt spridd rikedom, men socialism skapar en jämnt spridd fattigdom” är ju ett ordspråk som passade bra in här, i meningen att måste man välja är valet självklart. Jag tycker helt enkelt inte att det är så trist att de rikaste tio procenten blir rikare, så länge de fattigaste tio procenten också blir rikare och drar sig ur fattigdomen.
Och jag anser att det är en väsentlig skillnad på rikedom och välstånd, där det ena är relativt och det andra absolut, och det ena är dåligt och det andra bra.
Men en ordentlig utläggning om det ligger faktiskt i pipelinen.