På spalten bredvid huvudledaren i dagens DN så kommenterar Niklas Ekdal fredspristagaren Al Gores tal i riksdagen igår, och gillar att Sverige i talet framhölls som ett gott föredöme och att det propagerades för att nytt globalt klimatavtal redan innan 2012 då Kyoto löper ut. Gott så.
Dock följer detta:
Men sedan föreslog den förre vicepresidenten något som Sverige får svårare med – en skatteväxling från inkomstskatt till koldioxidskatt. Här i landet sänker ingen jobbskatterna ostraffat.
Och man kan ju fråga sig var sjutton Ekdal höll hus under förra mandatperioden? Att helt glömma bort en grön skatteväxling från just inkomstskatt till miljöskatter på 17 miljarder är ett utslag av svår historielöshet. Och att inläggets rubrik lyder ”Grönt är skönt” gör det bara än mer provocerande.
Varför skulle någon ha något emot att sänka inkomstskatterna? Det är ju just där skatterna synns mest för den enskilde…
Tja, Niklas Ekdal ondgör väl sig över den kritik som kommit mot jobbavdraget framför allt från vänster.
I både s och v och från fackligt håll finns det ju många som inte vill ha sänkta inkomstskatter.
Cheers!