Det finns två stora alternativ i energipolitiken. Antingen så är de nuvarande kärnkraftverken de sista som kommer vara i drift, eller så ska det finnas utrymme för att vi investerar fast oss i ytterligare 50 år av kärnkraftsberoende.
Vi har nu fått med oss socialdemokraterna på vår linje, och det är en seger. Låt gå för att jag mer än gärna sett en större seger, med en tydligare avvecklingsplan. Men bara härom veckan så fanns det signaler på att socialdemokraterna kunde tänka sig gå på den andra linjen.
Det hotet är med detta avvärjt. Nu ska vi se till att vara tuffa i förhandlingarna, och skapa förutsättningar för att avveckla kärnkraften så fort som möjligt.
Och det, Maud Olofsson, vill jag för mina barn och barnbarns skull.
Andra på samma tema: Maria Ferm, Johan Sjölander, Maria Wetterstrand, Anders Wallner.
Tredje och basta alternativet vore ju givetvis att politikerna inte lagger sig i overhuvudtaget, det ar trots allt inte de som har kompetensen som behovs for att ta de besluten! Ge myndigheterna i uppdrag att stalla upp rigorosa miljkrav och tillat sen energibolagen bygga vad de vill sa lange det uppfyller kraven…