Bland det bästa miljöpartiet de gröna har bidragit med till Sveriges politik är den gröna skatteväxlingen. Naturvårdsverket definierar grön skatteväxling på detta vis:
Med skatteväxling menar man vanligtvis att en ökad intäkt från miljöskatter används för att kunna sänka skatten på arbete eller andra snedvridande skatter i ekonomin. Det är en omfördelning av skattepengar inom en given ram, en ökad miljöstyrning via skattesystemet, inte en generell skattehöjning.
Syftet med denna omfördelning är att uppmuntra handlingar som är bättre för miljön. De höjda miljöskatterna leder till att miljön blir bättre (miljövinster). Dessutom kan de leda till en samhällelig vinst i form av ökad sysselsättning (effektivitetsvinst).
Svenska Naturskyddsföreningen har en otroligt läsvärd rapport om grön skatteväxling, läs den genast.
Ett citat därifrån följer:
Marknaden misslyckas idag med att hushålla med miljön. I huvudsak beror det på att miljön helt enkelt är osynlig i ekonomiska termer. Redan 1920 skrev ekonomen A C Pigou att vi måste sätta ett pris på miljön för att uppnå hushållning med miljöresurserna. Han menade att vi måste, som det heter på ekonomispråk, ”internalisera externa effekter”.
En negativ extern effekt är något som drabbar tredje person och som denne inte får någon kompensation för. Pigou menade helt enkelt att den som förstör miljön måste göra rätt för sig – betala för den skada som man åsamkar andra på samma sätt som man ersätter arbetskraft som nyttjas.
Att inte ta betalt för utnyttjande av miljön leder till att det blir lönsamt att förstöra miljön, dvs. en slags passiv subvention av miljöförstörelse. 1968 visade Erik Dahmén på denna problematik i sin bok ”Sätt pris på miljön”. Först 1990 infördes på allvar miljöskatter i Sverige, bland annat koldioxidskatten. Det har sedan länge varit allmänt vedertaget av OECD, FN och EU att ”Polluter Pays Principle” (PPP) ska gälla, dvs. att förorenare ska betala såväl kostnader för att förebygga miljöproblem, som kompensation för skador som uppstår.
Ändå är det fortfarande trögt med att i praktiken använda denna princip. Alla tycks vänta på alla. Ingen vill på allvar gå före med att införa de olika miljöskatterna.
Och dom sätter verkligen fingret på det viktiga. Marknaden misslyckas kapitalt med att ta hänsyn till en så dold kostnad som miljön. Därför MÅSTE vi reglera den fria marknaden och sätta ett pris på miljöförstöringen, och det måste vara högt.
Aftonbladets Lena Mellin är inne på samma spår:
Den 22 november var det miljömässa i Göteborg, Miljöteknik – sustainable innovation (hållbar utveckling). SJ har påpassligt satt in ett särskilt mäsståg från Stockholm till Lisebergs station. Kostnad: 1 395 kronor inklusive frukost och middag. Vinprovning till självkostnadspris.
Med flygbolaget Fly Me kostar biljetten, för ungefär samma ankomst- och avgångstider samma dag, 900 kronor. Enligt SJ:s miljökalkyl släpper tåget ut 0,003 kilo koldioxid per passagerare mellan Stockholm och Göteborg. För flyget är siffran 66 kilo.
För resan till miljömässan är sambandet mellan nedsmutsning och pris negativt. Den som smutsar ner mest betalar minst. Medan den som reser grönt betalar mer. Klimatet är en överlevnadsfråga. Men politikerna visar inte musklerna, snarare tvärtom. Besluten är lama, obegripliga eller -i värsta fall- kontraproduktiva.
Att den nya majoriteten inte tog bort den gröna skatteväxling vi genomfört hittils var ju visserligen ett kvitto från deras sida på att det var god politik. Men man kan ju slå sig för pannan och undra varför de inte vill fortsätta utveckla den? Det vill iallafall vi gröna.
Nu är jag inte så värst insatt i exakt vad den gröna skatteväxlingen tar från & ger till & jag har inte hunnit läsa rapporten från SNF, men om det inte redan är en punkt i programmet så borde ni lobba för att livsmedel ska ingå. Det är på tok för dyrt att handla ekologiskt & rättvisemärkt & framförallt finns det för dåligt utbud (vilket antagligen beror på att det är för dyrt för affärerna att köpa in).
Jo alltså, vi vill ju att ekologisk mat ska vara momsbefriad. Men det får vi inte för EU. Rätt surt faktiskt.