Idag skrev en förbannad Esbati förbannat bra om språkbruket i den liberala rapporteringen från mellanöstern.
Om en ockupationsmakt konsekvent sägs ”försvara sig”;
Om en vansinnigt sjuk apartheidmur kan benämnas ”säkerhetsstängsel”;
Om militärt befästa, illegala kolonier kan passera som ”civila bosättningar” eller ”områden”;
Om den stat som har världsrekord i att bryta mot FN-resolutioner kallas ”Mellanösterns enda demokrati”;
Om en dömd krigsförbrytare fått posera som ”en fredens man”;
Om krigsförbrytelser som att svälta ut en befolkning, bomba vattenförsörjning och broar, angripa medicinsk assistens, kan kallas ”krig mot terrorns infrastruktur”;Om man ständigt kallar tillfångatagna ockupationssoldater för ”kidnappade”, och i åratal kidnappade, torterade motståndskämpar för ”terrorstämplade”;
Om man skriver att konflikten ”började med att israeliska soldater tillfångatogs”, när ockupationen pågått sedan 1967 och fördrivningen sedan 1948;
Om man skriver att ”Israel försvarar sig mot Hizbollah”, när de israeliska soldaterna tillfångatogs inne i Libanon, där Israel har gjort ständiga räder, mördat politiker, understött miliser, och där Hizbollah skapades som en reaktion på Israels invasion;
Om man hyllade sönderbombandet av ett land som släppte in FN-inspektörer som kunde kolla att landet inte hade några vapen, så att det blev safe att angripa det, medan man på sin höjd ”beklagar” att ett annat land medvetet bombar ihjäl FN-inspektörer;Om man i varje andetag skriver att den ena eller andra organisationen måste ”erkänna staten Israel”, när staten Israel inte erkänner några gränser för sig själv;
Om de som kritiserar etnisk rensning och systematisk rasistisk förnedring kan skällas för ”antisemiter”;
Om man förväntar sig att den främste bidragsgivaren till en krigsförbrytare, med ett eget huvudintresse av att dominera Mellanöstern, ska ”medla” i en konflikt mellan förbrytaren och offren;