Kollar på SVTs Agenda. Första inslaget är en intressant analys av valet och en stund senare kommer Alliansen in och intervjuas. Och det är lite mystiskt egentligen att Alliansen står där och är rätt så dryga och slänger skit på den förra regeringen. Valet är ju över, så Alliansen borde ju egentligen ha allt att vinna på att framstå som ödmjuka och sympatiska. Jaja, men 14 minuter in i programmet händer något spännande:
Fredrik Reinfeldt frågas av programledare Karin Hübinette lite syrligt om att med moderaternas sätt att räkna så har Sverige en arbetslöshet på 20%, alltså 1 500 000 människor, och om moderaterna verkligen kommer att fortsätta räkna på det sättet även i framtiden. (Parantes är att om man räknar likadant på andra länder så har tex Belgien 40% arbetslöshet och Frankrike 38%, och att Sverige med det sättet att räkna ligger fjärde bäst bland OECD länderna, se denna rapport) Och han svarar då något svävande om utanförskap. Än så länge inget nytt.
Han får då frågan om moderaterna har något mål när det gäller arbetslösheten och när det isf ska vara uppnått. Han svarar svävande med kritik mot sossarna, men får upprepat frågan om vad moderaterna har för mål när det gäller arbetslösheten. Han svarar inte, genom att säga att det viktiga är att man prioriterar tillväxt (åter igen, inget nytt).
Karin Hübinette ger upp tanken om att få ett svar från moderaterna och ställer frågan igen till Göran Hägglund. Men han svarar inte heller, utan kritiserar vänstersidan. Maud tar ordet och pratar om inställning till jobb, och får sen frågan igen av Karin Hübinette. Har alliansen något mål när det gäller arbetslösheten? Näe, men kritisera tidigare regering skulle ju kunna vara ett kreativt sätt att inte svara på frågan.
Karin Hübinette tar nu mod till sig och prövar att igen fråga moderaterna om det inte är viktigt att ha ett mål när det gäller arbetslösheten. Och nu äntligen händer det något. Målet är då enligt Reinfeldt full sysselsättning, att alla som vill och kan ska arbeta. Och när han sen fortsätter meningen med ”och då är det någonstans runt 300 000 jobb vi behöver skapa” så tror jag knappt mina öron.
I debatt in och debatt ut har vi fått höra att 1 500 000 människor är arbetslösa. Och Reinfeldt säger nu inför hela Sverige att målet med arbetslöshetsbekämpningen är att skapa 300 000 jobb till. Ska man skratta eller gråta?
Antingen så anser moderaterna att arbetslösheten inte ligger på 1 500 000, utan snarare runt 300 000 vilket även SCB, AMS, och sossarna brukar hävda, men har ljugit i hela valrörelsen om det. Eller så tror man på allvar att den ligger på 1 500 000, men har inga som helst avsikter att göra något åt det. Jag tror att det är någonstans däremellan.
Moderaterna har inga som helst avsikter att bekämpa arbetslösheten, och dom har ljugit hela valrörelsen om det. Och det är helt jävla sjukt att folk går på det.
Pingat till intressant.se
Andra bloggar om: Reinfeldt, Arbetslöshet, Agenda
De börjar ju inte jobba förräns i oktober 😉
Otroligt ohederligt (av Raj-raj alltså), men vad var att vänta?
Först om cirka fyra år kan vi skriva ner hur stor skada de lyckades göra den här gången.
Skrämmande att det har varit deras starkaste argument under hela valrörelsen…en ren, uppsåtlig lögn!
Kan du bli en mer bitter förlorare?
Kan du inte bemöta kritiken bättre än så är det du som är förloraren.
Den ”rödgröna röran”, för att citera Bildt, kommer ofta med kritik mot allianspartiernas sätt att beräkna arbetslösheten. Det finns dock några faktum som inga siffertrix kan ändra på.
Det första är att den socialdemokratiska regeringen under många långa år dolt arbetslösheten på olika sätt. Enligt det socialdemokratiska räknesättet går sysselsättningen upp om du sjukskriver eller sjukpensionerar en arbetslös.
Ett annat sätt att dölja arbetslöshet är mer eller mindre meningslösa AMS-åtgärder. Det heter till exempel att ”bara 1500” ungdomar är långtidsarbetslösa.
Jag känner två. De har varit aktiva medlemmar tillsammans med mig i en datorförening för några år sedan. Dessa två blev samtidigt skickade på en fullständigt meningslös datorkurs för arbetslösa, bara för att inte vara arbetslösa i statistiken.
Ett annat faktum består i att vi sedan 1990 har ökat befolkningsmängden i Sverige med en halv miljon människor. Dock så jobbar det inte fler idag än det gjorde 1990. Hur förklarar den rödgröna röran det?
Att prioritera tillväxt borde vara självklart för alla politiska partier. De flesta har nämligen insett att det är tillväxt och ekonomisk utveckling som hela vårt välfärdssamhälle bygger på. Ingen tillväxt – inga skatteintäkter och således ingen välfärd.
Niel:
Din kritik, som är befogad (bortsett från att det finns annat än tillväxt här i världen), tar inte upp det faktum att Raj-raj under valrörelsen sagt att arbetslösheten är mycket högre än vad Persson sagt (vilket inte är fel i sig, det beror på hur man räknar) och nu när han kommit till makten väljer han att räkna på samma sätt som Persson gjorde. Men, som någon sade, borgarna har inte ens bildat regering än – så vi får se vad de lyckas åstadkomma.
inte förvånande – alls – dessvärre 🙁
//helgonblomma
Såg också Agenda men missade tyvärr de första 20 minuterna så såg inte så mycket av vad Alliansen sa, men det är ju verkligen helt förbluffande hur svårt det ska vara att få några raka och ärliga svar från dessa tre herrar och damen i samlingen.
Det är inte särskilt förvånande nu att läsa att de inte är överens vad gäller bildandet av regeringen, i alla fall sammansättningen av kvinnor och män, och det bådar ju inte särskilt gott för framtiden.
Idag har jag tagit första steget mot att ta en mer aktiv del i politiken genom att bli medlem i Miljöpartiet och jag hoppas att oppositionen kommer vara stark de nästa 4 åren.
Inte så konstigt egentligen:
Högre tillväxt = mer pengar till företagen.
Hög arbetslöshet = högre konkurrens om jobben = folk är villiga att jobba till lägre löner = mer pengar till företagen.
Lägre bidrag = de som betalar skatt förlorar inte lika mycket och folk blir än mer villiga att ta skitjobb som är dåligt betalda = mer pengar till företagen.
Höjda avgifter till facket = sämre förhandlingssituationer = lägre löner = mer pengar till företagen.
Så en hög arbetslöshet som inte kostar något vore väl optimalt för dem.
En del av de som de har räknat in till 1.5 miljoner vill/”kan” väl inte jobba och de kommer ju inte vilja försöka skaffa ett jobb senare heller, så de kommer ju att förbli arbetslösa, återstår att se hur många av de som vill ha ett jobb som får ett, och hur många av dessa jobb som ger 27kr/timme + mat o husrum.. 😉
Kan inte annat än hålla med.
Dock har vi ju sett att arbetsmarknaden succesivt blivit mycket bättre, men alla bedömare är mer eller mindre eniga att det är pga den politik som först under de senaste åren och att de förändringar som kom vid årsskiftet släpar efter och inte kommer ge effekt förräns senare.