Flyget står för fem procent av världens klimatutsläpp. Om inga åtgärder tas blir det än värre: till år 2050 förväntas flygets utsläpp öka med 300 procent. Igår nåddes ett avtal om utsläppen, men det ett är synnerligen bristfälligt avtal och långt ifrån nog.
Det var en stor besvikelse att varken flygbranschen eller sjöfartsindustrin inkluderas i Parisavtalet. För att nå målen om att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader är det självklart mycket viktigt att flygens utsläpps minskar.
Avtalet som den internationella civila luftfartsorganisationen ICAO nu kommit överens om är en bra början, men kommer inte begränsa flygets klimatutsläpp i tillräckligt hög grad. Stora ekonomier som Indien och Ryssland är exempelvis inte med i det slutgiltiga avtalet.
Överenskommelsen handlar inte heller om hur flyget faktiskt ska minska sina utsläpp, utan istället om hur man ska kompensera flygets ökande utsläpp med åtgärder i andra länder genom uppköp av krediter (carbon offsetting). Att kompensera ökade utsläpp minskar inte utsläppen.
Det är en ytterligare besvikelse att avtalet börjar gälla först 2021 och att det är frivilligt för medlemsländerna att följa avtalet till år 2027. Utsläppsminskningarna måste komma tidigare för att vi ska kunna klara Parismålen. Klimatet kan inte vänta.
Och det finns ännu fler brister : ICAO har bara kommit överens om själva åtgärderna och inte om hur systemet faktiskt ska fungera. Stora frågor som politikerna borde ha kommit överens om lämnas nu att lösas på teknisk nivå. Det är alltså fortfarande oklart hur avtalet kommer att omsättas i praktiken.
För att vi ska nå våra klimatmål är det nödvändigt att viktiga regioner som EU går längre än avtalet. Det betyder till exempel att internationella flyg till och från EU ska ingå i EU:s utsläppshandelssystem från 2017 som redan planeras.
ICAO är ett FN-organ med ansvar för den civila luftfarten. Avtalet ingicks som avslutning på en konferens om luftfartens utsläpp.