1. Stor seger för förnybar energi
Efter fem månaders förhandlingar kom Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen till sist överens om det nya direktivet för förnybar energi. Direktivet syftar dels till att göra EU världsledande i förnybara energikällor, dels till att begränsa den globala uppvärmningen till långt under två grader. Efter stora ansträngningar i förhandlingarna kan jag med glädje meddela att resultatet blev över förväntan. Inte fullt ut vad vi gröna hade önskat oss, men ändå ett steg på rätt väg. Vi kan glädja oss över:
- Ett mål för EU om 32 procent andel förnybar energi inom EU till 2030 – en betydligt högre siffra än kommissionens föreslagna 27 procent;
- Stöd till, och förenklade regelverk för, egen produktion och konsumtion av förnybar el;
- Gemensamma regler för EU-länders stöd till förnybar energi, och utredning om huruvida medlemsstater ska tvingas upprätta sådana stödsystem år 2023;
- Elproducenter måste rapportera till konsumenter från vilka källor deras el kommer, vilket ger bättre förutsättningar för den enskilde att välja hållbara alternativ;
- Hållbarhetskriterier för bioenergi från skog kommer att utgå från nationell lagstiftning, vilket är av stor betydelse för svensk skogsindustri. Samtidigt etablerar uppgörelsen även ett tak på sju procent för grödobaserade drivmedel, vilket säkerställer att denna resurs inte överutnyttjas;
- Fullständig utfasning av biobränslen gjorda på palmolja och sojabönor till 2030 – en stor seger för världens regnskogar;
Vi gröna hade gärna sett ett högre mål för andelen förnybar energi, liksom att detta mål även hade varit bindande på medlemsstatsnivå. Tyvärr förhindrade rådet en sådan utveckling redan 2014, då man antog låga mål för förnybart till 2030. Därför vågade inte kommissionen sikta högre i sitt ursprungliga förslag. Det måste därför trots allt ses som en seger att procentsatsen ökat från 27 till 32 procent. Det kunde ha varit värre.
Målet ska dessutom omprövas år 2023, då man kommer att utreda om procentsatsen ska höjas. Jag hoppas att det även då finns många miljöpartister i EU-parlamentet som kan arbeta för att ambitionsnivån höjs, så att vi säkerställer ett uppfyllande av Parisavtalet och en grön framtid.
2. Mer effektiv energianvändning
Det andra lagförslaget som nu tagit sig igenom långa nattmanglingar är det om energieffektivisering. Förordningen syftar till att hålla nere den europeiska energianvändningen och minska energislöseriet inom unionen. Parlamentet gick i förhandlingarna in med ett europeiskt mål på 35 procents effektivisering till år 2030. Slutresultatet på 32,5 procent är därför något av en besvikelse, inte minst då vi gröna hade velat se en nivå på 40 procent, liksom att detta mål dessutom hade varit bindande på medlemsstatsnivå.
Än en gång visar EU en motvilja att anta lagstiftning som ligger i linje med Parisavtalet. Överenskommelsen är otillräcklig för att EU ska kunna uppfylla sina klimatåtaganden. När målet omförhandlas år 2023 måste EU ta sitt ansvar för klimatet, och anta målsättningar som faktiskt innebär att Parisavtalet kommer att uppfyllas.
Förslaget innehåller emellertid en del ljusglimtar. En av dessa är den årliga energibesparingen på 0,8 procent. Varje år ska den enskildes energikonsumtion minska med denna summa. Ansvaret ligger främst på elbolagen, som ska implementera effektiviseringsåtgärder och nya rutiner för energiadministration. Enskilda ska även kunna få finansiering för att rusta upp sina bostäder för att även så minska på onödigt energislöseri.
Medlemsstaterna tvingas även implementera riktade åtgärder mot människor som lever i energifattigdom, dvs. personer som tvingas välja mellan att ha mat på bordet och att betala sina energiräkningar. Eftersom en av tio EU-medborgare för närvarande lever i energifattigdom, är denna åtgärd mycket betydelsefull, även om beslutet borde ha tagits tidigare.
3. Första steget mot en europeisk klimatlag
Den svenska klimatlagen är en av Miljöpartiets största framgångar under denna regeringsperiod. Det är ett av de viktigaste instrumenten vi har för att genomföra våra klimatåtaganden. Den innebär att varje regering, oberoende av politisk färg, måste arbeta för att uppfylla de klimatmål som riksdagen antagit. Klimatlagen ger Sverige det långsiktiga perspektiv vi behöver i klimatarbetet, liksom en färdplan för att kunna nå de mål vi åtagit oss i samband med Parisavtalet.
På EU-nivå skulle en klimatlag göra lika stor, om inte ännu större nytta. En europeisk klimatlag skulle omfatta alla unionens 27 medlemsstater och 500 miljoner EU-medborgare. Därför är det oerhört glädjande att EU nu tagit ett första steg mot en sådan lag, i och med att vi nu förhandlat klart hur styrningen av den europeiska energiunionen ska se ut.
Denna överenskommelse utgör ett ramverk för hur EU ska nå sina klimatmål på energiområdet och uppfylla sina åtaganden under Parisavtalet. Den innebär bland annat att en europeisk koldioxidbudget kommer upprättas, som ska användas för att minska framtida utsläpp. Varje medlemsstat tvingas dessutom ta fram en egen handlingsplan för hur man ska lyckas uppfylla sina nationella åtaganden. Samtidigt som förordningen även utgör en färdplan för en väsentligt större andel förnybar energi inom EU.
Den höjda ambitionsnivån hade inte varit möjlig utan en huvudförhandlare från den gröna gruppen, liksom en utmärkt arbetsinsats av Sveriges regering. En europeisk klimatlag stod som första punkt i Miljöpartiets valmanifest 2014 – det är mycket glädjande att vi nu tar det första steget mot att infria det löftet. Mycket finns kvar att göra innan vi har en fullständig europeisk klimatlag, men nu har vi en grund att bygga vidare på.
Även om dessa tre lagförslag alla hade kunnat vara skarpare, innebär de trots allt en ambitionshöjning från EU:s sida. Vi ska aldrig vara nöjda med otillräckliga målsättningar, men bör också glädja oss åt varje steg i rätt riktning. Inte minst är grunderna för en europeisk klimatlag en stor seger. Miljöpartiet fortsätter kämpa för att EU ska ta sitt ansvar och hålla sina löften i klimatfrågan. En radikal klimatpolitik behövs för att detta ska ske – den gröna omställningen kräver målinriktat arbete på alla plan. Fram till nästa års EU-parlamentsval kan ni lita på att jag kommer göra min del för att EU fortsätter ta steg i rätt riktning – mot en ansvarsfull klimatpolitik och ett grönare Europa.