Förhandlingarna om EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) börjar komma mot sitt slut i EU-parlamentet. Berörda utskott har nu alla haft omröstningar om ETS och nästa steg är omröstning i hela EU-parlamentet nu i nästa vecka, i det som heter plenum. Omröstningen kommer gå av stapeln 7 juni och då kommer alla EU-parlamentariker få ta ställning till hur utsläppshandeln ska se ut framöver, med utgångspunkt i miljöutskottets förslag som är huvudförslag. Den position som fastställs i plenum kommer vara den linje som EU-parlamentet kommer driva i trilogförhandlingar med kommissionen och ministerrådet och som kommer mynna ut i en reviderad utsläppshandel.
För oss gröna har våra mål i förhandlingarna varit tydliga från start:
- Gör EU ETS fit for 1.5°C genom minst -70 % utsläpp i EU ETS-sektorn jämfört med 2005 till 2030 (kommissionens förslag -61%). Vårt förlag för att nå detta är att göra en engångsreduktion av utsläppstaket på 450 miljoner utsläppsrätter och öka den årliga minskningstakten av antalet utsläppsrätter (linjära reduktionsfaktorn faktorn, LRF) till 5,2 % (kommissionens förslag 4,2%)
- Accelerera omställningen av EU:s industri genom att fasa ut all fri tilldelning omedelbart för de sektorer som inte täcks av klimattullar och från 2025 för sektorer som täcks av klimattullar (kommissionens förslag är att fortsatt fri tilldelning till 2036 för sektorer som täcks av CBAM)
- Få sjöfart och flyg att fullt betala för sina utsläpp inom ETS, även för extra-EU resor (kommissionen föreslår full inkludering av intra-EU och 50% extra-EU sjöfart i ETS till 2025, men vill endast inkludera intra-EU flyg och föreslår ha kvar fortsatt fri tilldelning till flyg fram 2027).
Läs mer om våra förslag här.
Under de senaste månaderna har jag som gröna gruppens förhandlare i industri- och transportutskottet kämpat för att få genomslag för dessa mål. Det har inte varit ett enkelt uppdrag i dessa två utskott som är ökänt konservativa. I industriutskottet lyckades vi förbättra förhandlingstexten på flera sätt, bland annat vad gäller vilka som ska få fri tilldelning så länge den finns kvar, men kunde i slutomstöstningen i utskottet inte ställa oss bakom kompromissen då den skulle tillåta fortsatt fri tilldelning till sektorer fram till 2034. Fri tilldelning är en fossil subvention till EU:s tunga industri. I en akut klimatkris är det fullständigt oacceptabelt. Utfallen i transportutskottet var tyvärr ännu mer deprimerande och vi gröna fick rösta nej.
Sista utskottet att ro i hamn sina förhandlingar var miljöutskottet, som är huvudutskott för förhandlingarna av EU ETS-lagstiftningen. Det innebär att det är miljöutskottets slutkompromiss alla EU-parlamentariker kommer få ta ställning till under omröstning i plenum i juni. 17 juni kunde vi gröna rösta ja till förhandlingsutfallet i miljöutskottet.
Överlag kan man säga att kompromissen i miljöutskottet är bra och på flera punkter skärper kommissionens förslag. Här kommer en sammanfattning av några av de viktigaste punkterna:
Minskning av antal utsläppsrätter
EU-parlamentets miljöutskott har enats om en större engångsminskning av antalet utsläppsrätter än kommissionens förslag, 205 miljoner ton koldioxid istället för kommissionens 117 miljoner ton koldioxid. LRF:en, den linjära reduktionsfaktorn, skärps också: den kommer inledningsvis vara 4,2% (kommissionens förslag), men kommer årligen höjas med 0,1 procentenheter varje år till 2030. Beräkningar visar att dessa sammantagna ändringar kommer att leda till ca 67% minskade utsläpp i ETS-sektorerna till 2030, vilket är relativt nära den gröna gruppens krav på minst 70 procent. Kompromissen är vassare än kommissionens förslag som skulle leda till 61 % minskade utsläpp. Det är dock svagare än det gröna förslaget som fanns på bordet med en större engångsminskning och högre LRF från start.
Utfasning av fri tilldelning och skärpta riktmärken
Ingen fri tilldelning för sektorer som täcks av klimattullar efter 2030, efter att en alternativ kompromiss mellan de Gröna, S&D, Left och Renew. Vad gäller fri tilldelning till sektorer som inte täcks av CBAM bibehålls fri tilldelning för vissa industrier fram till 2030. Vi gröna la en alternativ kompromiss tillsammans med vänstern som inte gick igenom.
Riktmärken och konditionalitet för fri tilldelning kommer skärpas. Så länge fri tilldelning fortsatt finns är det viktigt att den bara tilldelas företag som arbetar för att minska sin klimatpåverkan, och att standarden för en sådan bedömning sätts efter den mest klimatvänliga produktionen i varje industri. Hur fri tilldelning fördelas inom olika branscher beräknas genom det som kallas riktmärken (benchmarks). Miljöutskottet enades om att det är vad ett företag producerar som ska avgöra vilken kategori de hamnar i, inte vad deras produkter produceras av. Det gör att exempelvis SSAB:s gröna stål omfattas av samma riktmärke som stål som producerats av smutsigt kol, vilket skapar en rättvis spelplan där systemet tidigare gynnat den fossila produktionen. De som är allra sämst i varje industri, och inte vidtar åtgärder, kommer successivt få sin fria tilldelning indragen.
Sjöfart och flyg i ETS
Sjöfart: ETS föreslås fullt inkludera utsläpp av CO2, N2O och metan från 100 % av resor inom EU och 50 % för resor mellan en hamn i EU och en hamn utanför EU från och med 2024 (istället för en gradvis infasning till och med 2026 och enbart för CO2). Från och med 2027 ska ETS även appliceras på mindre fartyg, över 400 GT (Bruttodräktighet, eller bruttotonoch 100 % av utsläppen från extra-EU-resor (om inte tredje land har en koldioxidprismekanism i likhet med EU ETS, i vilket fall ETS fortsätter att täcka enbart 50 % av extra-EU resor).
Flyget: Idag gäller EU ETS endast för flyg inom Europa. Därmed exkluderas två 2/3 av alla europeiska flygutsläpp. Resterande flyg inkluderas istället (för det mesta) av det högst bristfälliga internationella CORSIA-systemet. Enkelt uttryckt, flygbolagen får till stor del idag förorena gratis på långdistansflygningar.
En av de kanske är den största vinsterna i miljöutskottets förslag är att man istället väljer att inkludera alla flyg som lyfter från EES (alltså EU plus till exempel Norge) i utsläppshandeln. I praktiken gäller det 50% av flygresorna till utanför EES. Man uppmanar även kommissionen att utvidga till 100% av flygresorna till/från utanför EES om CORSIA, inte förbättras.
Miljöutskottet föreslår att fri tilldelning av utsläppsrätter till flyget slopas redan from 2025, två år tidigare än kommissionens förslag, vilket är välkommet. Samtidigt föreslår man att flygbolag som använder så kallade “hållbara flygbränslen” ska få dela på 40 miljoner gratis utsläppsrätter fram till 2029. Att tillägga är att “hållbara flygbränslen” redan är undantagna från ETS:en.
En stor vinst är också att kommissionen får i uppdrag att senast 2026 presentera ett förslag om att inkludera icke-CO2 utsläpp, ibland även refererad till som höghöjdseffekten eftersom utsläpp såsom NOx har mycket högre klimatpåverkan högre upp i atmosfären. Höghöjdseffekten beräknas ha minst lika stor klimatpåverkan som CO2-utsläpp, men troligtvis mycket högre. Kommer inte något förslag inkluderas detta utsläpp automatiskt genom att utsläpp räknas gånger 1,8 från 2027 under utsläppsrättshandeln, för att öka till 2,0 2029 om det fortfarande inte finns något annat förslag.
Rättvis omställning av vägtransporter och byggnader
En del av kommissionens förslag var att skapa en ny separat utsläppshandel för vägtransporter och byggnader (ETS 2). Vi gröna har varit tveksamma till en sådan utsläppshandel framförallt då den skulle kunna riskera hota redan befintliga nationella styrmedel. Utsläpsspriset inom ETS 2 skulle vara lägre än befintliga svenska styrmedel och skulle då riskera att öka utsläppen istället för att sänka dem i länder som Sverige där vi redan har en prissättning av koldioxid från vägtransporterna.
ETS 2 saknar också samma logik som ETS 1. För vägtransporter och byggnader finns inte samma risk att utsläpp flyttar över gränser om de inte hanteras inom ett gemensamt EU-regelverk, till skillnad från exempelvis fossil energiproduktion som kan flytta över en landgräns.
I ENVI har ETS 2 begränsat till att enbart gälla kommersiella transporter och byggnader från och med 2025. Kommissionen ges enbart möjlighet att utöka ETS 2 till att även innefatta privata transporter och bostäder från och med 2029, och då endast särskilda kriterier är uppfyllda som innebär att påverkan på slutkonsumenten begränsas. För kommersiella transporter som rör sig långa sträckor mellan medlemsstater finns starkare skäl att ha ett gemensamt system och vi gröna kunde därför efter förhandlingar ställa oss bakom denna kompromiss. Oron för hur nationella styrmedel kan komma att påverkas kvarstår dock ändå – för oss är det viktigt att EU:s klimatpolitik leder till en högre klimatambition.
Troliga strider i plenum
Troligtvis kommer både LRF:en och engångsminskningen utmanas, och ambitionsnivån sänkasDet vore mycket dåligt. Därutöver kommer högergrupperna sannolikt vilja skjuta upp slutdatumet för fri tilldelning – särskilt gällande de sektorer som omfattas av CBAM. Detta då det är de sektorer som får mest fri tilldelning nu och som man är rädd kommer utsättas för koldioxidläckage.
Högergrupperna kommer troligtvis även att vilja skjuta upp infasningen av sjöfarten i ETS. I transportutskottet (TRAN) gick förslag om att ge sjöfart fri tilldelning igenom i yttrandet. Det förslaget lär komma till plenum också. Dessutom kommer den inkludering även av fartyg mellan 400-5000 bruttoton som miljöutskottet röstade igenom mycket sannolikt att utmanas, liksom att det i miljöutskottet fanns stöd för att även utsläpp utöver koldioxid räknas in, till exempel kväveoxider. Därutöver lär ETS 2, det vill säga att systemet utvidgas till tunga transporter och uppvärmning av byggnader, bli en het strid även i plenum.
När det gäller flyg förväntar vi oss strider både om fri tilldelning, om inkluderingen av icke-CO2 utsläpp i ETS:en, och om tillämpningen av ETS på extra-EU flyg, som kommer utmanas av högern.
Så kort och gott kan jag sammanfatta det med att miljöutskottets kompromiss är bättre än EU-kommissionens förslag. Håller detta genom utskott och plenum lever hoppet om Parisavtalets mål. Men hoten är många. Det finns konservativa krafter i EU-parlamentet som vill urvattna förslaget. Som helst vill se så lite och så långsam klimatomställning som möjligt. Om kompromissen står sig kommer vi gröna rösta för, men striden kvarstår i plenum
Det är nu otroligt viktigt att miljörörelsen, gröna partier och andra som är engagerade för att få ett fungerande pris på koldioxid opinionsbildar och sätter press på konservativa och liberala EU-parlamentariker att inte urvattna kompromissen. När jag förhandlade utsläppshandeln under förra mandatperioden för ungefär fyra år sedan var det nämligen precis det som hände. Låt det inte ske igen!