Små steg mot att förbättra utsläppshandelssystemet

Europaparlamentets miljöutskott röstade idag om ett förslag till revidering av handelssystemet med utsläppsrätter.

Revideringen av utsläppshandeln ska främst bedömas på hur många utsläppsrätter som tas bort från marknaden. Miljöutskottet föreslår en brantare linjär reduktionsfaktor och att fler utsläppsrätter kommer att flyttas bort från marknaden till reservfonden, vilket är mycket glädjande. Utifrån förutsättningarna är detta viktiga steg framåt.

Jag ser alltså positivt på att miljöutskottet lyckades där energiutskottet misslyckades att ta klimatansvar. Jag var de europeiska grönas så kallade skuggrapportör för revideringen av utsläppshandeln i energiskottet. De gröna röstade nej till förslaget i energiutskottet, eftersom det inte levererade vad klimatet behöver.

Utfallet nu är alltså en avsevärd förbättring av EU- kommissionens förslag och tar flera steg i rätt riktning från energiutskottets yttrande:

Miljöutskottet ökade den linjära reduktionsfaktorn (den årliga minskningstakten av utsläppsrätter i systemet) från 2.2 till 2.4 procent. Detta leder till en 80-procentig utsläppsminskning fram till 2050.

Cement- och klinkerindustrierna kommer inte i fas fyra att få fri tilldelning av utsläppsrätter, men kommer att kompenseras via en importtull. Att ta bort cement från den fria tilldelningen bidrar till att 700 miljoner utsläppsrätter lyfts ur systemet. Flexibilitetsmekanismen (den s.k. Duncan-mekanismen) tar bort ytterligare 200 miljoner utsläppsrätter.

Miljöutskottet ändrade också EU-kommissionens förslag om att använda utsläppsrätter från den tredje fasen av ETS till den fria tilldelningen under hela fas fyra. Den sammanlagda förändringen för fas fyra innebär således att totalt 1,5 miljarder utsläppsrätter försvinner, vilket motsvarar 10 procent av det totala antalet utsläppsrätter i systemet.

Den takt med vilken marknadsstabilitetsreserven fylls på ökar under fas fyra för de första fyra åren, vilket förväntas driva upp CO2-priset på kort sikt.

Tyvärr förlorade vi omröstningen om att ändra basår för beräkningen av den linjära reduktionsfaktorns (LRF) startpunkt, så att den skulle baseras på riktig data. Detta leder till att vi inleder den kommande perioden med en överallokering av utsläppsrätter. Omröstningen förlorades som en följd av att vänstergruppen röstade mot förslaget.

Innovationsfondens 400 miljoner utsläppsrätter tas från auktioneringsdelen i stället för från den fria tilldelningen. Omröstningen innebär också att ytterligare fonder skapas på EU-nivå, vilka minskar andelen auktionerade utsläppsrätter.

Tre procent av utsläppsrätterna öronmärks för kompensation för indirekta kostnader för elintensiv industri, vilket är något de gröna motsatte sig i såväl miljö- som energiutskottet. Två procent av utsläppsrätterna kommer att användas till en s.k. ”just-transition fund”.

Glädjande är att flygsektorn tas in under den linjära reduktionsfaktorn.

Ska vi leva upp till Parisavtalet är förslaget fortfarande otillräckligt och jag och de europeiska gröna kommer att ta strid för ett ännu bättre resultat i parlamentets slutgiltiga omröstning.

EU ETS, handelssystemet med utsläppsrätter, går till omröstning i plenum i Europaparlamentet i februari.